SKB lämnade år 2011 in en ansökan om att få uppföra ett slutförvar av kärnbränsle i Forsmark. Nästa år väntas regeringen få frågan på sitt bord. Parallellt med att ansökan nagelfars av myndigheter och remissinstanser har SKB fortsatt med forskning inom en rad områden, bland annat med expeditioner på Grönland.
– I våra säkerhetsanalyser för slutförvaret av kärnbränsle ser vi till mycket långa tidsrymder, mellan 100 000 och en miljon år. Vi vet att vi kommer att kunna ha istider i Skandinavien under den perioden och vi måste analysera vad som händer med landskapet, berget och grundvattnet när inlandsisen ligger ovanpå, säger Jens-Ove Näslund.
Är det samma förhållanden i Forsmark som på Grönland?
– Det finns motsvarande situationer som skulle kunna hända i Sverige under en miljon år. Mycket pekar på att det inte kommer att bli en istid under de första 100 000 åren, eftersom vi verkar ha en period med global uppvärmning. Men vi vet inte hur länge det håller i sig.
SKB har avslutat forskningen på Grönland, efter drygt sex år. En del forskningsrapporter återstår att skriva. Men enligt Jens-Ove Näslund vet kärnbränslebolaget i dag tillräckligt om kommande istider för att vara säkra på att ett eventuellt slutförvar i Forsmark klarar de påfrestningar som ett flera kilometer tjockt istäcke för med sig.
– Ja, redan med den information vi hade när ansökan lämnades in år 2011 visste vi mycket. Genom det vi fått fram sedan dess har vi kunnat förbättra våra modeller och minskat de osäkerheter som funnits. Men vi kommer att fortsätta att göra analyser ända tills vi börjar använda kärnbränsleförvaret.
Mötet på onsdagen 6 april vid SKB-kontoret riktar sig till allmänheten och inleds klockan 18.30.