Att det fanns statliga pengar avsedda för flyktingstöd som bidrog med cirka 20 miljoner kronor till överskottet i fjol har enligt kommunalrådet Margareta Widén Berggren (S) ingen betydelse.
– Det är behjärtansvärt att vilja göra mer, men det måste finnas gemensamma regler för hela landet. Man kan inte bara tänka överskott och hitta på egna regler som är mer generösa. På sikt blir det en ändå diskussion om det är på bekostnad av annat.
Hon påpekar att socialnämnden ligger mycket minus i år, och nämner att kommunen tidigare år haft kostnader för flyktinginsatser som överstigit intäkterna från staten.
– Vi tjänar inga pengar på det här, säger Margareta Widén Berggren.
År 2014 gav ett plus på 1,7 miljoner för kommunen gällande ensamkommande flyktingbarn och unga, enligt årsredovisningen. Även 2012 och 2013 visar siffrorna ett litet överskott. Men år 2015 blev det ett nettounderskott på 4,5 miljoner kronor. Bland annat hänger det ihop med uppbyggnadskostnader för verksamheten med Solbacken HVB, och fördröjt stöd från Migrationsverket.
– Det är en delförklaring till att det blev sådant väldigt överskott år 2016, säger Östhammars socialchef Håkan Dahlqvist.
I år pekar prognosen på ett minus med cirka 5 miljoner kronor för verksamheten, trots att antalet ensamkommande barn och ungdomar minskat kraftigt. År 2015 tog Östhammars kommun emot 70 ensamkommande. I fjol var siffran 9 och hittills i år har två barn tagits emot i kommunen.
Håkan Dahlqvist säger att Östhammars kommun har gjort ett stort åtagande även inför de kommande åren, med lokalhyror för boenden och personalkostnader som man kommer att bära med sig. I vinter ska Österro HVB för ensamkommande i Österbybruk – som startade år 2011 – flytta till Östhammar och slås ihop med Månskenets HVB. Samtidigt har socialnämnden kvar hyreskostnader för lokalerna i Österbybruk till år 2020.
– Vi har byggt upp en organisation med hyror och personal som man inte bara kan ställa på gatan, utan vi måste försöka anpassa oss och det tar tid. Samtidigt har regeringen sänkt ersättningen till kommunerna med 40-45 procent. Det är en utmaning, säger Håkan Dahlqvist som anser att migrationspolitiken är ett statligt ansvar.
– I hela kommun-Sverige är man rätt överens om att det här är en statlig angelägenhet. De övergripande lagarna och föreskrifterna tas på riksdags- och regeringsnivå och det har vi att följa.