De svenska kärnkraftverken har aldrig tidigare producerat så mycket el och nu satsas över 15 miljarder på att öka produktionen ytterligare genom att höja effekten i reaktorerna. En effektökning kräver ett regeringsbeslut och en rättslig prövning i miljödomstolen då åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Ringhals först på plan
Först ut är Ringhals. Huvudförhandling hölls i förra veckan och miljödomstolens utlåtande till sommaren blir vägledande för de övriga kraftverken. På Forsmark hölls ett utökat samråd om effektökningen i måndags.
Vi hoppas på att kunna lämna in en ansökan till hösten, säger Forsmarks vd Lars Fagerberg.
Det Forsmark ansöker om är en ökad elproduktionsförmåga på 3,3 terawattimmar. Det motsvarar nästan Uppsala läns hela årsförbrukning. Ansökningarna kommer i ett läge när opinionen är mycket gynnsam. I dag är det fler svenskar som vill ha kvar kärnkraften (46 procent) än som vill avveckla den (34 procent). Avvecklingsförhandlingarna mellan regeringen och kärnkraftsindustrin strandade i höstas och uppgifter nyligen från centerpartiet och vänsterpartiet om att samtalen fortsätter tillbakavisas av socialdemokraterna. Forsmarks beslut om miljardsatsningen kom bara en vecka efter att förhandlingarna avbrutits.
Det kan se ut som om det finns ett samband, men det är en efterkonstruktion. Vi har utrett den här frågan i två år, säger Lars Fagerberg.
Ökad förbrukning
Att effekthöjningen kommer nu beror enligt Fagerberg på en ökad energiförbrukning i Norden.
Att höja effekten är ett billigt sätt att producera mer el och ett bra sätt att ta tillvara investeringen, säger han.
Miljörörelsen har hittills legat lite lågt, i väntan på att ansökningarna ska bli verklighet. Men nu har Naturskyddsföreningen uppvaktat miljöministern.
Det är allvarligt att energibolagen smygvägen faktiskt bygger ut kärnkraften trots att vi har ett demokratiskt beslut på en avveckling. Det visar behovet av tydlighet och är en trovärdighetsfråga för regeringen, säger generalsekreterare Svante Axelsson.
Att ansökningarna droppar in nu tror han inte enbart beror på ett gynnsamt politiskt klimat.
Kraftbolagen vill tjäna pengar och de har goda möjligheter just nu när man har beslutat om handel med utsläppsrätter på koldioxid i EU. Att Kyotoavtalet just trätt i kraft har också en betydelse.
Avveckling blir svårare
Göran Bryntse, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, anser att effekthöjningen kommer att göra det ännu svårare att avveckla kärnkraften.
Det gör oss bara mer beroende av den, säger han.
Oskarshamn, Forsmark och Ringhals har samtliga kapacitet till ytterligare effektökningar, men några sådana planer finns inte i dag.
— Det beror i framtiden på den politiska utvecklingen, säger Gösta Larsen, ställföreträdande informationschef Ringhals.
Fakta
Så mycket vill kärnkraftverken höja effekten
Ringhals: Effekthöjning (netto): 15 procent. Efter höjning totalt 4 100 megawatt.
Investering: 12—13 miljarder (inklusive säkerhet och ombyggnad).
Tidsplan: Har kommit längst. Huvudförhandling förra veckan i miljödomstolen.
Huvudägare: Vattenfall.
Oskarshamn: Höjning (netto): 10,8 procent. Efter höjning totalt 2 550 megawatt.
Investering: Osäkert, har ej startat upphandlingen.
Tidsplan: Inget styrelsebeslut fattat, men en ansökan är inlämnad 2004. Ska upp i miljödomstolen i sommar.
Huvudägare: Sydkraft.
Forsmark: Effekthöjning (netto): 12,8 procent, samt ett turbinbyte som medför ytterligare 130 megawatt. Efter höjning totalt 3 600 megawatt.
Investering: 2 miljarder (plus 1 miljard i turbinbyte).
Tidsplan: Styrelsebeslut taget, utökat samråd i måndags. Ansökan lämnas in i höst.
Huvudägare: Vattenfall.