Kasam vill utreda djupa berghål

I Östhammar och Oskarshamn finns kunskap och engagemang.Men i resten av landet ses slutförvarsfrågan som en "icke-fråga".

Östhammar2007-06-19 00:01
Det skriver Kasam, statens råd för kärnavfallsfrågor, i en rapport som presenteras för regeringen på tisdagen.
En gång vart tredje år publicerar Kasam, en vetenskaplig kommitté under miljödepartementet, sin rapport om kunskapsläget när det gäller kärnavfallsfrågor. Årets rapport är den nionde i ordningen.
- Tidigare rapporter har varit relativt tekniskt avancerade och omfattande. Den här gången har vi gjort en mer lättillgänglig rapport som ska ge en överblick över alla aktuella frågeställningar kring kärnavfallet: beslutsprocessen, val av metod och val av plats,
säger Kasams kanslichef Björn Hedberg.
- Skälet är att vi närmar oss dagen när Svensk Kärnbränslehantering, SKB, kommer med sin ansökan om ett slutförvar.

SKB planerar att lämna in fullständiga ansökningshandlingar för ett slutförvar enligt KBS-3-metoden under 2009. Metoden innebär inkapsling i flera barriärer: koppar, bentonit och bergrum på ca 400 meters djup.
Hittills har Kasams styrelse och experter avvisat andra alternativ som exempelvis djupa borrhål på någon kilometer ner i berggrunden. Men i årets kunskapsöversikt talas nu för första gången i positiva ordalag om detta alternativ:
"Såväl borrteknik som sensorteknik har utvecklats de senaste 10-15 åren, främst genom forskning och utveckling inom gas- och oljeindustrin"

Kasam tycker nu det finns "mycket goda skäl" för SKB att diskutera för- och nackdelar med djupa borrhål, både i sitt forsknings och utvecklingsprogram för 2007 - och i den senare ansökan om slutförvar.
Enligt Björn Hedberg är den omvärderingen resultatet av ett stort seminarium som Kasam arrangerade tidigare i år. Men han påpekar att metoden trots allt "bara finns på pappret". Och som rådgivare till regeringen menar Kasam ändå att den mer utforskade KBS-3 metoden idag är den rimliga lösningen.

Kasam har i tidigare rapporter riktat kritik mot platsvalsprocessen, det sker också i årets rapport. SKB har gått fram där de enskilda kommunerna tillåtit. I dag är enbart Laxemar vid Oskarshamn och Forsmark aktuella, i båda fallen kommuner som redan har kärnenergianläggningar.
I Kasams styrelse finns flera forskare från Uppsala. Kristina Glimelius, professor vid SLU, är ordförande fram till 1 juli när hon efterträds av Torsten Carlsson, tidigare kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamn.

Fotnot: Hela rapporten finns på www.kasam.org
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om