Köttlådor trend bland bönder

Att sälja "köttlådor" direkt från gården blir vanligare när lantbrukare jagar lönsamhet. På onsdagen möttes producenter för att prata kött och hö.

Lantbrukare. Emma Eriksson och Thomas Jöngren är några av de allt fler nötköttsproducenter som säljer kött direkt från sin gård. På onsdagen berättade de om sin grovfoderproduktion på LRF:s branschdag i Alunda.

Lantbrukare. Emma Eriksson och Thomas Jöngren är några av de allt fler nötköttsproducenter som säljer kött direkt från sin gård. På onsdagen berättade de om sin grovfoderproduktion på LRF:s branschdag i Alunda.

Foto: Michaela Hasanovic

Östhammar2014-11-05 18:04

Det har skett en strukturell förändring i hur lantbrukare säljer sitt kött. Det säger Folke Brink, företagscoach på Lantbrukarnas riksförbund i Mälardalen.

– Förut fanns ett stort slakteri här, men sedan det lade ner finns nu tio mindre i stället. Då kan slakterier finstycka och skicka tillbaka till lantbrukaren, som i sin tur kan sälja köttet, säger Folke Brinkman.

En gård skaffar egna kunder och säljer lådor med mellan 10 och 30 kilo kött.

– Det är ett merarbete, men man kan ta mer betalt än att enbart vara råvaruproducent och sälja till slakteriet. Det är en ganska ny trend, som betytt mycket för näringen. Även de små har en chans att sälja på en lokal marknad, säger Folke Brinkman.

Han uppskattar att omkring 30 procent av producenterna säljer på det sättet.

Sören Carlsson, nötköttsbonde i Österby, säljer både så kallade "köttlådor" och till slakteri.

– Det är alltid roligt att sälja köttlådor, men att sälja direkt till slakteri innebär mindre jobb. Men jag gör jättemånga saker, och har mer mark än djur. Vi kör maskiner på andras marker och snöröjer. Jag kör ambulans också, säger han.

Och han är i gott sällskap.

– I dag är det många lantbrukare som plogar, kör grävmaskin och lastbil. Det är så dålig lönsamhet i jordbruket och man måste dra in pengar, säger Andreas Ellström, som nyligen utbildat sig till gårdsmästare.

– Jag funderar på att sälja kött i köttlådor, för att kunna plocka ut ett mervärde. I dag har vi fjällkor, min far säljer lite och jag hjälper till, säger han.

Antalet svenska nötköttsproducenter har minskat med drygt en tredjedel de senaste tjugo åren.

– Vi har tappat konkurrenskraft eftersom svenskt kött ofta är något dyrare, och hälften av konsumenterna då väljer importerat, säger Folke Brinkman.

På onsdagen samlades ett hundratal nötköttsproducenter för en branschdag, i Alunda. Fokus låg på att få ner kostnaderna för att odla grovfoder.

– Det är alla de här vita balarna du ser på sommaren, säger Folke Brinkman.

Deltagarna samtalade i grupper, utifrån olika teman. En diskussionen handlade om alternativ för utfodring, vad som kostar och vad som ger intäkter när det gäller vallfoder – det gäller att optimera i varje steg. Någon tar upp viljan att sköta ladugården så att köpare av köttlådor alltid kan välkomnas in, avvägt mot arbetet det innebär.

– De får väl hjälpa till att strö! Det blir nästa grej – upplevelsen, säger någon i publiken skämtsamt.

Fakta Allt färre besättningar

I Uppsala län finns 612 besättningar med nötkreatur. Av dem är 460 köttproducenter och resten mjölkföretag. I hela landet finns 18 200 besättningar, varav 13 800 är köttuppfödare.

Antalet företag som föder upp kalvar minskade med 400 (hela landet) under förra året, och med 37 procent sedan 1995.

Besättningsstorlekarna har samtidigt ökat något, och genomsnittet är 17 djur i en dikosbesättning.

I princip alla nötproducenter odlar sitt eget hö och ensilage (grovfoder).

Källa: Titti Strömne, LRF

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om