Turerna har varit många kring sträckan Gimo-Börstil, som är sista delen av länsväg 288 mellan Uppsala och Östhammar. I över 15 år har kommunledningen i Östhammar – oavsett politisk färg – talat med emfas om vikten av att länsväg 288 rätas ut och görs mer framkomlig och trafiksäker. En slagning i UNT:s textarkiv ger åtskilliga träffar med utfästelser och förhoppningar, ökade kostnader, besvikelser och ständigt nya slutdatum för en upprustad väg.
Även kommunalrådet Margareta Widén Berggren (S) ville fortsatt se en väg genom Gimo, fram till klockstapeln där en ny väg kunde dras nordost till Börstil. Det skulle – bland annat – kräva en ny bro över Olandsån och enligt Trafikverkets uppskattning kosta 310 miljoner. Samtidigt kvarstod frågan om underhållskostnader och kollektivtrafikfrågor för nuvarande väg mellan Gimo och Hökhuvud. Utredningens kvalitet fick kritik och det hela slutade med att Regionförbundet i dialog med Östhammars kommun, UL och Trafikverket beslutade om ett omtag.
I början av år 2016 presenterade Trafikverket den nya åtgärdsvalsstudien som tagits fram med Regionförbundet, Östhammars kommun, UL. Här föreslogs en dragning genom Gimo, på befintlig väg, ända till Börstil via Hökhuvud. I Gimo bor och arbetar många människor, och för kollektivtrafiken ansågs det bäst med en väg genom orten.
Studien förordade befintlig väg, gång- och cykelväg (Gimo-Hökhuvud) samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Högsta hastighet skulle även efter upprustningen vara 80 km/tim. Prislappen beräknades till mellan 60 och 80 miljoner kronor.
Förslaget fick många Östhammarspolitiker att gå i taket. Samfällt har de uttryckt att en mötesfri 2+1-väg, med 100 km/tim, bör gälla för hela länsväg 288 när upprustningen är klar. Även företrädare för flera stora arbetsgivare som Forsmark, Sandvik och SKB har samma uppfattning.
Så hur blir det då? Och när? Och vad får det kosta? I nuläget finns cirka 180 miljoner kronor avsatta i länsplanen för Gimo-Börstil, men pengarna är inte tillgängliga förrän år 2021. Östhammarspolitikerna vill att vägbygget skyndas på. Men först måste länstransportplanen revideras år 2018 och sträckan Gimo-Börstil lyftas som "namnsatt objekt". Först då kan en förskottering bli aktuell. En förskottering betyder att någon aktör lånar pengar och står för räntekostnaderna fram till att pengar finns tillgängliga i länstransportplanen.
Landstingsrådet Börje Wennberg (S) säger att landstinget är villigt att ta på sig förskotteringen.
– Har vi likvida medel när planen reviderats så är vi beredda att förskottera. Regionförbundet och landstinget har ett väldigt tydligt ansvar för regional utveckling, det ska finnas goda förutsättningar för tillväxt i hela länet.
Men en mötesfri 100-väg mellan Gimo och Börstil skulle enligt Trafikverkets studie kosta mellan 200 och 250 miljoner kronor, vilket är mellan 20 och 70 miljoner mer än vad som i dag är reserverat i den regionala länstransportplanen. En politisk överenskommelse i Region Uppsala – landstinget och länets kommuner – om mer pengar måste alltså till.
Börje Wennberg delar Östhammars kommuns uppfattning om att det är rimligt med en mötesfri 100-väg ända fram till Börstil.
– För oss har det ett signalvärde att få den här pulsådern mellan Uppsala och Östhammar i funktion. Ska man åka buss mellan Uppsala och Östhammar ska det gå på rimlig tid, helst under en timme. I dag är det helt omöjligt.