Sune Hansson står på gårdsplanen och talar i telefon när tidningens utsända dyker upp.
– Så här är mina dagar numera. Det är mycket telefon. Nya frågeställningar dyker upp hela tiden. Ibland har vi tänkt lite fel och i vissa fall gör de som jobbar åt oss inte som vi tänkt, säger han efter att ha avslutat samtalet.
Tillsammans med sonen Erik Hansson driver han gården i Ånö. I år har stora förändringar skett, samtidigt som lantbrukarlivet med de cirka 70 mjölkkorna och åkerbruket pågår som förut. Sune Hansson är initiativtagare till Roslagsmjölk AB som sedan ungefär en månad har produkter i handeln längs Roslagskusten, och även i vissa butiker i Uppsala och i Stockholm. Hustrun Karin Andersson, som är ekonom och till vardags jobbar på Hushållningssällskapet, hjälper också till på fritiden.
– Det har varit en rivstart. Men nu har vi tagit ett styrelsebeslut som gör att vi tror att det ska stabilisera sig, säger Sune Hansson.
Fyra familjer med mjölkgårdar i Roslagen driver företaget tillsammans: Åkessons i Barkö, Hanssons i Ånö, en annan familj Hansson i Väddika samt familjen Reinsson i Senneby på Väddö. Mjölken skickas till ett litet mejeri på Åland där den förädlas till KRAV-godkända, ekologiska mjölkprodukter. Sune Hansson är särskilt nöjd med yoghurten som tagits fram på ett färdigt recept från det åländska mejeriet.
– Har du smakat den? Det måste du göra. Om du gillar yoghurt, alltså.
Efterfrågan är stor, men beställningstrycket varierar. Till fredagarna vill butikerna ha 60 procent mer än på måndagar. Det är inte alldeles lätt att matcha eftersom korna mjölkar lika mycket varje dag, men företaget har hittat en leveransmodell som man tror på.
– Det är mycket vi får lära oss, säger Sune Hansson.
Flera lokala alternativ har dykt upp i handeln. Sju gårdar finns redan i Uppland, men Sune Hansson förnekar att det skulle vara någon konkurrens dem emellan.
– Egentligen inte. De finns mer runt Uppsala, medan det är i Roslagen och Norrtälje som vi främst ska försöka sälja. Jag tror att ingen av oss förlorar, tvärtom kan det vara så att det skapas mer intresse för lokalt producerad mjölk.
Men höga transportkostnader och små volymer gör att det inte är alldeles lätt för nya aktörer att hävda sig. Arlas skärpta regler för splittleverans, det vill säga att mjölkgårdar som är Arla-medlemmar säljer till flera mejerier, är också en pusselbit i ekvationen. Konkurrensverket utreder just nu hur Arlas regeländring kan påverka konkurrensen, berättar Sune Hansson.
Medan vi står och pratar kommer sonen Erik förbi. Han ska ta över gården nästa år enligt planerna och ser ljust på framtiden för Roslagsmjölk.
– Det är en chansning, men det här är något vi måste göra för att kunna fortsätta på sikt.
Han har inte tid med någon intervju just nu, eftersom Distriktsveterinärerna är på besök. De avhornar kalvar och undersöker via ultraljud vilka kvigor som är dräktiga. Vilka kor som är dräktiga kan man ta reda på genom analys av mjölken. Vi följer med in i ladugården där veterinär Marie Nodén står bakom en av kvigorna som verkar rätt oberörd av den ingående undersökningen.
– Hon är inte dräktig, tyvärr, säger Marie Nodén till Erik Hansson som står bredvid.
En stund senare kommer Gunnar Hamnström som kör mjölkbilen till Ålandsmejeriet. Han tankar över 1 550 liter mjölk, lika mycket ska levereras senare till Arla enligt gällande avtal. När avtalet med Arla går ut i januari år 2018 planerar företaget att alla leveranser ska gå till Åland. Roslagsmjölk har fått lov att säga nej till flera butiker som står i kö och vill köpa produkterna.
– Vi kan inte öka på med mer mjölk just nu, säger Erik Hansson.
Han gillar tillvaron som bonde och ser fram emot att ta över efter sin far, som i sin tur börjat längta till pensionen efter 35 år i yrket.
– Jag är uppväxt här och har tio års erfarenhet så jag vet vad jag ger mig in på. Men det blir för mycket för en person för att det ska bli bra skött, det är ett stort företag att ha mycket djur. Antingen tar jag hjälp av farsan eller så blir det någon anställd, säger Erik Hansson.
Det är en tuff bransch. Varför vill du satsa vidare?
– Det är en viss typ av liv att vara bonde. Visst är det mycket jobb, men det är också varierande och givande. När man föder upp djur och odlar marker får man direkt resultat på vad man gör.
Sune Hansson lägger till att man också får kvitto varje dag i form av ökad eller minskad mjölkproduktion.
– Skruvar man på rätt rattar syns det direkt. Det är väldigt inspirerande.