De kan vara stora, små, tovade, skäggiga, hängande, keramiska, glaserade, sotiga, av lin, av garn, i näverhus, i mossbelupna grenklykor, på skidor, grötätande, i bastun – ja, nästan vad du vill. Och kanske lite till. Givetvis talar vi om tomtar här. För snart är det jul. Eller?
I Österbybruk har i alla fall Svenska slottsmässor redan inlett högtidernas högtid med höstens, eller ska vi säga vinterns, första julmässa. Och den strida strömmen av besökare till herrgården och Ånghammaren på fredagen vittnar om att folk trots regnrusk och fallande lönnlöv är beredda att anamma julens budskap (hur var det nu igen, något på k) eller åtminstone skaffa sig ett par nya lammullstofflor, en stickad poncho, bordslöpare, ett par lovikkavantar eller varför inte ett kilo päroncognacssalami, öländsk chutney, saffransglögg, kalvdans, antikljus, ett halssmycke i glas eller ett dekorativt fat.
Kanske är man bara här för att komma i stämning. För att det är en tradition. Eller för att någon annan vill det. Gräsöbon Roland Zetterlund avslöjar för UNT:s utsända att han och hustrun brukar ta med sig bekanta som inte varit här förut.
– Sedan slipper vi dem ett tag, säger Roland Zetterlund och flinar mot Rolf Holm, på besök från Skogås, innan han ändrar sig och blir snäppet allvarligare.
– Egentligen är det väl en julklapp till våra fruar. De går runt och vi... står ut.
När helgen är över räknar arrangerande Svenska slottsmässor att mellan 6 000 och 7 000 besökare ska ha besökt flertalet av de 70 till 80 utställarnas montrar. Christina Svensson från Dalkrokens hemslöjd utanför Oskarshamn säljer färggranna grytlappar, löpare och disktrasor, med mera.
– Jag kallar det för bruksalster. De ska användas, säger hon och berättar att hon fastnade för vävning redan i tioårsåldern i samband med att en hemslöjdskonsulent höll i en vävkurs hemma i missionshuset i Kristdala.
– Jag fick spola garn till tanterna och var överlycklig, minns Christina Svensson som förutom hemslöjdsarbetet har jobbat som ambulansvårdare i många år.
Att försörja sig helt på hemslöjden har inte varit möjligt. Ibland säljer man nästan ingenting på en mässa, fast det är mycket folk, och ibland går affärerna lysande trots att det är glest med besökare.
– Varför det blir så är det ingen som vet, säger Christina Svensson och flikar in att många brukar vilja köpa makens träsnidade domherrar för talgbollsupphängning.
Men så var det ju det här med tomtar. Till sist blir trycket för stort, och undertecknad faller till föga och inhandlar en rätt speciell tomte som ska vara en julklapp. Det kan avslöjas att det blir ett rim med inledning Snön ligger vit på taken...