Kommunens reningsverk har hög prestanda när det gäller att ta hand om fosfor i avloppsvattnet. Drygt 15 miljoner kronor har våtmarksreningen kostat kommunen. Den stora vinsten är att även kväveutsläppen nu minskar.
– När ammoniumkväve omvandlas till nitrit och nitrat åtgår mycket syre. Genom det här kommer det att bli betydligt bättre syreförhållanden i Östhammarsfjärden, säger VA-chef Roy Andersson.
Enligt Roy Andersson har kväveutsläppen redan minskat med cirka 30 procent, jämfört med situationen innan den tekniska delen av våtmarksreningen togs i drift i höstas. Genom att växtligheten i våtmarken nu börjar komma igång efter vintern kommer kväveutsläppen sannolikt att minska allt mer. När våtmarksreningen är helt färdig räknar Roy Andersson med att kväveutsläppen ska sjunka med över 50 procent.
Men den naturnära delen av våtmarksreningen har ännu inte kunnat tas i drift. Två privata fastighetsägare har inte velat sälja sina tegar till kommunen och en process pågår just nu i mark- och miljödomstolen. En tredje fastighetsägare har nyligen accepterat kommunens erbjudande om markinlösen.
– Vi kan driva den naturnära våtmarken utan de här tegarna också, men det skulle underlätta om vi hade full rådighet över hela området, säger Roy Andersson.
Hade det inte varit bra att ha rådighet över all mark redan från start?
– Jo, det är klart. Men de har fått bra erbjudanden och vi trodde att de skulle acceptera dem. Det här är ingen värdefull mark för någon annan än kommunen. Det går inte att odla något och bostäder tror jag inte skulle vara aktuellt mitt inne i en våtmark som periodvis svämmar över och alltid har gjort det.