Medborgare ansöker om strandskyddsdispens hos kommunen, men varje sådant beslut granskas av länsstyrelsen som kan upphäva beslutet. Arkivbild.
Östhammar är den av länets kustkommuner där flest strandskyddsärenden behandlas årligen. När en kommun beslutar att bevilja dispens från strandskyddet, alltså tillåta byggnation trots att strandskydd råder, går ärendet vidare till länsstyrelsen som gör en granskning.
– Ser vi minsta tveksamhet tar vi upp ärendet för prövning. Det kan vara så att det fattas en karta, att vi har tankar kring någon skrivelse eller att det finns tveksamheter kring om det finns särskilda skäl för att bevilja dispens, säger Asmah Ismaal, tf chef för plan- och bostadsenheten på länsstyrelsen i Uppsala län.
Enligt miljöbalken krävs alltså särskilda skäl för att bevilja dispens. I lagen finns sex sådana särskilda skäl listade. Det kan exempelvis handla om att området som berörs redan har tagits i anspråk, att området som berörs är väl avskilt från strandlinjen eller att det helt enkelt inte går att bygga det som ska byggas någon annanstans.
Under 2021 fick länsstyrelsen i Uppsala in 45 ärenden där Östhammars kommun beviljat strandskyddsdispens. Efter granskning beslutade länsstyrelsen att helt eller delvis upphäva besluten, alltså säga nej till dispens, i elva ärenden – nära vart fjärde fall.
Den som är missnöjd med länsstyrelsens beslut kan överklaga till mark- och miljödomstolen. Flera medborgare som har överklagat anför i sina överklaganden att kommunen torde ha bättre koll på närområdet än länsstyrelsen och domstolen.
Tittar man på länets övriga kustkommuner upphävs inte lika stor andel ärenden. Från Tierp hanterade länsstyrelsen 24 ärenden och upphävde tre beslut. Från Älvkarleby upphävde man ett beslut av 13 inkomna. Anledningen är oftast att det saknas särskilda skäl för att bevilja dispens, enligt länsstyrelsen.
Det är bygg- och miljönämnden i Östhammar som beviljar strandskyddsdispens.
– Min tolkning är att länsstyrelsen har fått en striktare syn senaste åren. Länsstyrelsen är överprövande myndighet och där måste vi kalibrera oss efter länsstyrelsen, säger Tomas Bendiksen (S), nämndordförande.
Hur upplever medborgarna att ni ofta tycker olika?
– Jag förstår om man blir frustrerad och upprörd. Det blir ju som att hålla fram godispåsen och sedan dra tillbaka den. Det är inte bra att det är så här, därför måste kalibreringen bli bättre och den har redan blivit bättre. Färre beslut upphävs nu, säger Tomas Bendiksen.
Tomas Bendiksen (S) förstår att de olika tolkningarna av regelverket kan vara frusterande för medborgarna och understryker att kommunen har blivit bättre på att anpassa sig efter länsstyrelsen.
Han lyfter även de långa väntetiderna som ofta uppstår vid överprövning som ett problem. Och det faktum att lagen är utformad så att det alltid riskerar att bli dubbla prövningar av samma ärende.
– I många andra ärenden krävs ju en överklagan. Här görs en överprövning rutinmässigt. Då kan man ju fråga sig varför vi ska tycka till om länsstyrelsen ändå ska göra samma jobb? Det tycker jag lagstiftaren borde fundera på, säger Tomas Bendiksen.
Hos länsstyrelsen säger man att det finns flera anledningar till att myndigheten kan upplevas som "striktare".
– Det kommer hela tiden nya rättsfall, vilket ibland kan ändra praxis. 2017 gjorde vi även en förändring i vår bemanning och blev därmed bättre på att hitta fel eller missar, säger Asmah Ismaal på länsstyrelsen.
Borde Östhammar ha bättre koll på regelverket?
– Det finns utvecklingspotential hos alla. På grund av pandemin har vi inte varit lika duktiga på att informera och utbilda men det hoppas vi att vi kan ta tag i framöver.
Regeringen har lagt ett förslag om att göra det enklare att bygga strandnära i gles- och landsbygd och i små tärtorter. Det lokala inflytandet ska också öka, men det är oklart om förslaget går igenom riksdagen.
Även länsstyrelsens beslut kan överklagas och prövas rättsligt. I fjol avslog mark- och miljödomstolen dock samtliga ärenden från Östhammar som överklagats och där kommunen först sagt ja och länsstyrelsen sedan sagt nej.