Känt för många är att Vallonsmedjan i Österbybruk är den mest välbevarade i sitt slag i världen och smedjan är också ett stort turistmål. Mindre bekant är de två brännstålsugnar från 1800-talets slut som för en undanskymd tillvaro vid Nederdammen i den rödfärgade träbyggnaden strax intill Österby gjuteri.
UNT passade på att göra ett besök på fredagen när byggnaden stod öppen för allmänheten – enligt uppgift för första gången någonsin. Något som talar för detta är att flera personer i Österbybruk som UNT frågade om vägen till brännstålsugnarna hade mycket vag kunskap om var byggnaden fanns. Men genom Vallonbruk i Uppland kan nu brännstålsugnarna visas i helgen, om än inte i drift.
– Det här är de enda brännstålsugnar i Sverige som finns kvar. I Sheffield finns en, resten förstördes under kriget, berättar vallonbruksguiden Claes Gille.
Den första brännstålsugnen i Österbybruk byggdes redan år 1764. I byggnaden vid Nederdammen finns ugn nummer fyra och fem och här pågick en het process under åren 1884 till 1929, då man tillverkade brännstål av stångjärn från smedjan i Österbybruk. Själva ugnen är tredelad med en enorm kupol överst – cirka tio meter i diameter – som fungerat som skorsten. Under den finns två kistor där man laddat in längder med stångjärn, över tio ton i varje kista, varvat med kolpulver i flera lager. På källarplan finns eldstaden som vid drift fylldes med träkol av björk. Temperaturen i järnet skulle upp i tusen grader och det tog mellan nio och fjorton dagar innan kolpulvret hade diffunderat in i stångjärnet, som alltså inte skulle smälta.
– På det här sättet förädlades stångjärnet till brännstål som kunde säljas på export. Men det var en mindre del av stångjärnet som förädlades här eftersom det var en långsam och dyr process, säger Claes Gille.
Av brännstålet kunde man få fram skär till allt från liar till saxar. Byggnaden som rymmer de två brännugnarna ägs av Östhammars kommun, som varit behjälplig för att visningen skulle kunna genomföras och gjort vissa förbättringar av huset. Men Monica och Claes Gille skulle önska att mer gjordes. Plåttaket är mycket rostigt och väggarna håller på ruttna.
– Den här byggnaden är enormt betydelsefull ur industrihistorisk synpunkt, säger Monica Gille.
Ronnie Larsson från Uppsala är sommarboende i Österbybruk och uppskattade mycket att få se ugnarna.
– Jag har själv jobbat med plåt sedan 1974. Men jag visste inte ens att det här fanns här, det är jättespännande och jag hoppas att fler får tillfälle att se vilket hantverk som fanns förr i tiden.