– Det gjorde mig förvånad att det inte fanns något som helst stopp för att gå ut på porrsidor och sidor där man vet att det förekommer våld. Jag tycker att vi ska skydda våra barn från sådant här så länge det går, säger Christer Lindström (M) som är vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden och den som väckt frågan (se fakta).
Han är medveten om att det finns för- och nackdelar, och att en del sidor har innehåll som kan vara av värde för skolan och sådant som väcker anstöt eller anses olämpligt.
– Det går inte att dra en knivskarp gräns. Men fram till nu har det inte funnits något som helst stopp.
Flera skolor i landet har infört liknande innehållsfilter för skoldatorer och läsplattor. Men metoden är omtvistad. Docent Elza Dunkels som forskar om ungas säkerhet på internet vid Umeå universitet är starkt emot.
– Det strider direkt mot det vi vet om ungas säkerhet på nätet. Inom forskningen finns inga som helst belägg för att det går att censurera innehållet på internet för att skydda unga.
Är det inte bra att försöka skydda barnen från grova saker på nätet?
– Jo, om man kunde vore det jättebra. Det största problemet är att inga sådana algoritmer finns. Det är inte möjligt att skapa ett internet som bara innehåller sådant som är bra eller som vi anser lämpligt.
Gränsen mellan sexualinformation och pornografi kan enligt Elza Dunkels vara svår att definiera.
– I Ryssland räknas det som propaganda att tala om homosexualitet. Det gör att vi inte kan använda ett filter som utvecklats där, till exempel. Det vore att kasta ut barnet med badvattnet.
Elza Dunkels menar att ett innehållsfilter i bästa fall inte gör någon skillnad alls. I så fall kastar kommunernas skolor pengar i sjön på värdelösa skydd och arbetsinsatser från IT-tekniker. Ett innehållsfilter riskerar även leda till att fler elever blir utsatta för olämpligt innehåll, säger hon.
– Kommersiella porrsidor tas bort medan det allra grövsta finns kvar.
Hon varnar även för att metoden kan skapa eller förstärka ett förtroendegap där barn drar sig för att berätta för vuxna om saker de sett eller har funderingar kring. Skolornas sexualundervisning borde enligt Elza Dunkels i stället utvecklas – det som finns på nätet måste man också tala om.
– Barn och unga behöver ha vuxna omkring sig som de kan vända sig till och prata med om sådant de sett. I dag försöker många barn skydda vuxna genom att inte berätta, för att de vuxna inte ska bli upprörda.