Ovanliga fladdermöss ringmärkta

Ringmärkningsprojektet är ett samarbete mellan Centrum för biologisk mångfald och Statens veterinärmedicinska anstalt. Maria Forslund är koordinator för hotade arter på länsstyrelsen och hon var en av dem som åkte ut i sommarnatten för att hjälpa till med undersökningen.
– Det var fladdermusforskaren Johnny de Jong själv som ringde upp och frågade om vi inte vill hänga med, och det ville vi förstås. Jag fick hålla i nätet som fladdermössen fångades i, men däremot fick jag inte lov att trassla ut några fladdermöss eftersom jag inte är vaccinerad mot rabies, säger Maria Forslund.

Veterinärer tog prover för att se om fladdermössen led av svampsjukdom. Dessutom undersöktes med hjälp av blod- och salivprov ifall fladdermössen hade rabies. Fladdermössen ringmärktes också, dels för att teamet ska kunna följa upp hur det går för fladdermössen, och dels för att man i framtiden ska veta om de små djuren redan testats för sjukdomar. Efter att fladdermössen fångats in tog det en stund att förbereda undersökningen.
– Fladdermössen kyls snabbt ned när de inte flyger, så då fick vi hålla dem varma i tygpåsar innanför kläderna tills provtagningen kunde börja. Det var mysigt, säger Maria Forslund som själv slapp bli biten.
– Men de som plockade ur dem ur näten fick en del bett. Fast fladdermössen är ju så små att det knappt blir något blodvite. Och det är faktiskt bara ett fåtal av flera tusen fladdermusarter som är blodsugande, säger hon.