UNT har nyligen skrivit om den nya rapporten från Elforsk, Miljöeffekter av stora kylvattenutsläpp i ett varmare klimat. Bakom modellstudien står bland andra Ulf Ehlin och Olof Sandström.
De har båda lång erfarenhet av kylvattenforskning. Deras arbete om kylvattenutsläpp från kärnkraftverken inleddes för snart sex år sedan, då Ulf Ehlin kontaktade kraftbolagens ägare och påtalade att det inte fanns någon samlad kunskap om miljöeffekterna av kylvattenutsläppen som skett vid de svenska kärnkraftverken alltsedan starten på 1970-talet. Kylvattnet som tas från havet och kyler ned reaktorerna lämnar kärnkraftverken mellan tio och tolv grader varmare än det omgivande vattnets temperatur.
– Innan man började bygga kärnkraftverken fanns det en mängd skrönor om vad kylvattnet skulle ställa till med, vissa trodde att det skulle värma hela Östersjön och göra det till ett isfritt hav, säger Ulf Ehlin.
Men samtidigt som kylvattnet främst värmer upp en vattenplym som sträcker sig ett par kilometer ut från kärnkraftverkens utsläppspunkt, handlar det om stora energimängder i rörelse.
– Man ska ha klart för sig att kylvattenmängden motsvarar en stor Norrlandsälv. 160 kubikmeter per sekund är medelvattenföringen i Skellefteåälven, och i Forsmark släpps det ut 135 kubikmeter kylvatten per sekund.
Ulf Ehlin fick år 2007 i uppdrag av Elforsk att tillsammans med forskarkollegorna Karin Borenäs, Erik Neuman och Olof Sandström sammanställa det omfattande material som finns skrivet om svenska kylvattenutsläpp. En av de slutsatser som kunde dras i rapporten var att miljöeffekterna varit begränsade. Men det visade sig också att kylvattenutsläppen emellanåt når temperaturer som medför risk för skador.
– Temperaturen har ibland nått nära toleransgränsen för många arter, och vi har vid några tillfällen observerat fiskdöd nära utsläppen, säger Olof Sandström.
I den nya Elforsk-rapporten använder forskarna en klimatmodell baserad på ett scenario som FN:s klimatpanel IPCC tagit fram, för att ta reda på vad som händer i utsläppsområdena under 2000-talet. Östersjöns temperatur kan komma att stiga med drygt två grader och den förhöjda utsläppstemperaturen ökar risken för skador på det marina systemet. För att hindra det förordar man djupvattenintag av kallare vatten i stället för ytvattenintag, om nya reaktorer ska byggas i Sverige.
– Djupvattenintag skulle dessutom medföra att färre djurplankton och fisklarver passerar in genom kraftverket där de riskerar att dö. Det skulle innebära mindre risk för skador på viktiga arter som torsk, säger Olof Sandström.
Ulf Ehlin hoppas att såväl näringsliv som kommuner försöker blicka in i framtiden, och tänka på vad klimatförändringen för med sig.
– Till exempel när en kommun lämnar bygglov måste man tänka på vilken vattennivåhöjning som kan komma. Man räknar bland annat med en höjning av Östhammarsfjärden med 0,5 meter under 2000-talet på grund av isavsmältningen, säger Ulf Ehlin.
Klimatförändringen kan också föra med sig en del angenäma saker. Den tid då ytvattnet i Öregrundsgrepen är över 20 grader förlängs från en vecka till drygt en månad perioden 2040–2069. Abborren och den hotade ålen får det också bättre. Mer bekymmer kan det bli för hornsimpa, sik, strömming och laxfisk.
– Vi har inte gjort någon totalbedömning av ett varmare klimat på kustekosystemen, det ingår inte i uppdraget. Men vi kan bedöma att det kommer att hända saker i en viss riktning, säger Olof Sandström.