Eivor Mattssons släkt har haft mjölkkor i Österbyn på Gräsö åtminstone sedan 1600-talet. För ett par år sedan fick hon ta emot LRF:s medalj av kung Carl XVI Gustaf för prickfri leverans av mjölk i över 20 år. Men nu är det slut.
– Det känns tomt och sorgligt. Vi har haft kor i alla tider, säger Eivor Mattsson som med maken Jan kommer att ha kvar några kvigor för att hålla markerna öppna.
I måndagskväll kom mjölkbilen från Roths åkeri och tankade över mjölken som de nio korna gett. Dagen efter skickades djuren till slakteriet. Att skicka dem till någon annan bondgård var inget alternativ.
– Det finns nog ingen bonde kvar som vill köpa kor, och jag skulle ändå inte göra det. De har haft det så bra hos oss och skulle inte bli så lyckliga hos någon med lösdrift. De skulle hamna nederst på listan och få stryk av allihop.
Pelle Roth, som driver Roths åkeri, berättar för UNT att det fanns 33 bönder på Gräsö som levererade mjölk år 1969 när turerna till Gräsö inleddes.
– De är speciella, öborna. De har levt sitt liv och klarat sig själva med kor, odlingar och fiske. Men mycket har rationaliserats bort.
Eivor Mattsson skräder inte orden när hon talar om förutsättningarna för mjölkbönder i dagens Sverige. Myndigheter, stadsbor och ännu mer Arla får en rejäl släng av sleven. Ersättningen för mjölken måste fördubblas, menar Eivor Mattsson.
– Bönder ska göra gratis mat åt övriga befolkningen, sedan får man höra ”bonnjävlar”. Man sliter livet ur sig för ingenting.