De fackliga organisationerna har tröttnat på sparkraven inom grundskolan och kräver mer resurser.
Över 200 anställda inom skolan har hittills skrivit på protestlistorna. Bakgrunden till protesterna är att det inför hösten ska sparas 5 miljoner kronor inom grundskolan eftersom elevkullarna krymper. Förhandlingar mellan arbetsgivaren och facken pågår just nu, och som det ser ut riskerar ett antal personer att få krympta tjänster eller tvingas till omplacering. Det säger Hans Johansson som är ombud för Lärarnas Riksförbund.
– Kontinuitet är viktigt för få kvalitet på pedagogiken, men här riskerar man att slå sönder fungerande arbetslag.
I protestskrivelsen påpekas att skolorna i Östhammars kommun nyligen har fått allvarliga anmärkningar från Skolinspektionen, bland annat när det gäller elevernas kunskapsresultat och stöd till elever med särskilda behov.
Stora skolreformer ska också genomföras i höst, i och med ny skollag och ny läroplan.
”Arbetsbelastningen är redan nu betungande. I slutändan blir det våra elever som får betala det högsta priset”, heter det i brevet där slutsatsen är att skolans väl måste gå före budget i balans.
Katarina Holmén är ordförande i Lärarförbundet. Hon påpekar att det administrativa arbetet med att skriva utvecklingsplaner och åtgärdsplaner har ökat kraftigt.
– Det finns inte mycket utrymme till annat pedagogiskt tänkande och utvecklingsarbete. Att reflektera och vara kreativ kräver också tid, och den tiden finns inte.
Även Kommunal står bakom protestbrevet. Ordföranden Torgny Bohlin är liksom de andra fackliga företrädarna kritisk till Östhammars kommuns lönepolitik. Inför år 2011 räknades budgeten bara upp med 1 procent, trots att kommunernas arbetsgivarorganisation SKL kommit överens med facken om löneökningar på högre nivå. I praktiken har det inneburit nedskärningar för att klara av lönepåslagen, inte bara inom skolan.
– Så här har det sett ut i flera år. Det är ett sätt att dra ner på verksamheten, säger Torgny Bohlin.
Finanskommunalrådet Jacob Spangenberg (C) säger sig ha förståelse för de fackliga organisationernas aktion.
– Det är en klassisk diskussion där de fackliga organisationerna har ett legitimt uppdrag att driva sina frågor ur ett resursperspektiv. Men skolans resultat handlar också om ledarskap, styrning och effektivitet i verksamheten.
Varför har budgeten bara räknats upp med 1 procent när kommunen som arbetsgivare förbundit sig att höja de anställdas löner betydligt mer än så?
– Det är vad vi ansett att vi haft råd med. Det finns ett rationaliseringsmoment i det här som både jag, barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktiges ledamöter varit medvetna om, säger Jacob Spangenberg och påpekar att lågkonjunkturen även har påverkat kommunens ekonomi.
Vad hände med vallöftena om länets bästa skola?
– Efter bästa förmåga försöker vi att prioritera skolan som en av välfärdens kärnverksamheter.