Stopp för slutförvar i Forsmark
Det blir deponeringsförbud på slutförvaret för låg och medelaktivt avfall, SFR, i Forsmark från och med torsdag 21 juni.
Foto: Staffan Claesson
- Eftersom SSIs kritik mot oss handlat om att våra analyser och mätningar inte varit tillräckligt ingående så vill vi inte forcera fram ett underlag.
Det säger Börje Torstenfelt, enhetschef på SKB för låg och medelaktivt kärnkraftsavfall, till Upsala Nya Tidning.
SKB och SSI har träffats i veckan för att diskutera en ny handlingsplan från SKB. Först i månadsskiftet augusti - september räknar SKB med att kunna lämna in den. Det innebär att driften vid SFR i Forsmark nu stoppas. Tills vidade får SKB inte deponera mer avfall från landets kärnkraftsverk.
Enligt Börje Torstenfelt innebär ett kortare driftsstopp inte några större problem för verken:
- Normalt sett samlar de ihop sitt avfall för transport med M/S Sigyn ett par gånger om året. De har egen kapacitet att lagra avfallet tills vidare. Och vi har haft stopp på vissa enheter i SFR i upp till ett år tidigare - av underhållsskäl.
Ett av skälen till att strålskyddsmyndigheten SSI i slutet av maj i år stoppade deponeringen vid SFR var att gränserna för vissa nukleider, alltså ämnen som avger strålning, överskridits.
- Samtidigt har andra underskridits. Våra preliminära bedömningar pekar på att farligheten i själva verket är lägre. Problemet är att när SFR byggdes utgick man från hur kärnkraftsverken drevs på 80-talet. Sedan har det visat sig att till exempel bränsleskadorna har blivit mindre än vad man då trodde. Så avfallsinnehållet ser lite annorlunda ut. Nu ska de här beräkningarna göras om utifrån hur verken faktiskt drivs.
SSI har bland annat uppmärksammat att andelen kol-14 (den nukleid som är känd från historiska åldersdateringar) varit upp till 16 gånger högre än vad som anges i villkoren för SKBs drift. Generellt sett menar SSI att andelen långlivade nukleider underskattats.
- Vi har forskat fram metoder och har redan bättre analyser. Vi hoppas och räknar med att SSI i höst ska kunna fatta ett beslut som ger oss möjlighet att fortsätta deponin, utan en ny prövning i regeringen, säger Börje Torstenfelt.
Med facit i hand, alltså SSIs beslut om stopp, borde SKB ändå ha agerat annorlunda?
- Vi kanske borde insett att vi inte skulle få anstånd för fortsatt drift. Utan i stället begärt en ny prövning utifrån det förändrade strålskyddsinnehållet - som vi ändå haft kännedom om, svarar Börje Torstenfelt.
Skulle SSI inte nöja sig med de svar man nu väntas få om 2-3 månader krävs så krävs ett nytt regeringsbeslut - och då kan driften knappast komma igång i år.
Så jobbar vi med nyheter