De vita snurrorna är gigantiska där de tornar upp sig,185 meter höga, mot den blå augustihimmeln. Skogens stolta träd och människorna med sina bilar ser små ut, nästan bräckliga i jämförelse. Vingarna mäter 55 meter och högt där uppe bakom navet, alltså mittpunkten i den enorma propellern, arbetar ingenjörerna Örjan Mattson och Victor Blom.
– Killar på nummer tolv, hör ni mig? säger Henrik Berg Sørensen i sin walkie talkie, han är platschef för byggnationen av vindkraftparken.
Det knastrande svaret bekräftar att det går bra. Bakom navet sitter ett maskinhus, det är stort som en tågvagn och väger 125 ton. Inuti finns turbinen som omvandlar rörelseenergin till elektricitet. Just nu arbetar ingenjörerna med att förbereda vindkraftverk nummer tolv för testkörning.
– Jag arbetar för Vestas och vår uppgift har varit att montera upp vindkraftverken och starta dem, när testet är gjort och vi vet att allting fungerar lämnar vi över de färdiga verken till Holmen, förklarar Henrik Berg Sørensen.
Holmen äger vindkraftparken tillsammans med investeringsfonden Eurofideme 2, en fond som investerar i förnybar energi i Europa. Kostnaden för att bygga parken beräknas av Holmen till 650 miljoner kronor.
– Vi kommer producera el som täcker en tiondel av elförbrukningen för pappersbruket i Hallstavik. Varje år kommer vindkraftparken totalt producera 165 GWh, man kan jämföra det med den mängd hushållsel som 8 000 villor förbrukar, berättar Fredrik Nordqvist som är chef för vindkraft på Holmen Energi.
Arbetet med att bygga vindkraftparken började sommaren 2013. Fundamenten till tornen gjöts och tio kilometer med mycket breda grusvägar anlades på marken som Holmen sedan tidigare äger intill Edeboviken.
– Platsen lämpar sig bra till vindkraft sett till vinden och det ligger nära pappersbruket, det blir en kort sträcka att transportera elen, vilket gör det till en bra investering för Holmen, förklarar Fredrik Nordqvist.
Pappersbruket i Hallstavik är en stor förbrukare av el och det är en stor utgiftspost. En prissänkning på ett öre kan betyda mångmiljonbelopp i minskade kostnader för enskilda företag. Men vindkraft är också en politiskt laddad fråga.
– Jag tycker att de är skitläckra! Det vore otroligt bra om en liknande satsning skedde här i Östhammars kommun.
Orden kommer från kommunstyrelsens ordförande J a cob Spangenberg (C). Han har sett vindkraftparken på andra sidan kommungränsen växa fram när han åkt längs väg 76 mellan Östhammar och Hallstavik som ligg e r drygt 3 mil söderut i Norrtälje kommun.
Östhammars kommun har häromåret tagit fram en vindbruksstrategi, ett slags översiktsplan för tänkbara vindkraftområden. Målet är att det år 2016 ska produceras 200 GWh el från vindkraft. Som en jämförelse uppgick den totala prod uk tionen i Sverige år 2013 till 9 800 GWh (9,8 TWh). Men att Östhammars mål skulle bli verkl i ghet är högst osannolikt. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade år 2012 att en ansökan om sex vindkraftverk i Karö mellan Forsmark och Valö måste prövas enligt miljöbalken av länsstyrelsen, och inte enligt plan- och bygglagen i kommunen. Nämnden bedömde att vindkraftverken kunde påverka friluftslivet, växt- och djurlivet och odlingslandskapet. Beslutet överklagades av exploatören, men länsstyrelsen gick på kommunens linje. En ny ansökan om tre vindkraftverk lämnades in till kommunen för ett år sedan. Något beslut är ännu inte taget. Efter att Vattenfall ifjol drog tillbaka sina planer på 15 vindkraftverk vid Biotestsjön utanför Forsmark ser det ut att vara stiltje på vindkraftsfronten i Östhammars kommun.
Oppositionsrådet Lennart Owenius (M) är glad att länsstyrelsen satte stopp för Vattenfalls vindkraftsplaner vid Biotestsjön. Förväntade negativa effekter för havsörnbeståndet fällde avgörandet.
– Det var både fult och fel ställe att bygg a på. Biotestsjön har ett rikt fågelliv, säger Lennart Owenius.
I Uppsala län fanns 13 vindkraftverk år 2013 enligt Energimyndighetens statistik. Den största parken, med fem vindkraftverk, ligger i Älvkarleby kommun intill massafabriken i Skutskär. Fyra mindre vindkraftverk finns i Enköpings kommun och dessutom två vardera i Uppsala och Heby. Sett ur ett riksperspektiv är Uppsala läns vindkraftverk en tämligen blygsam skara; i hela Sverige fanns vid utgången av förra året 2 640 vindkraftverk. Varför är det så?
– Att det är ganska låg andel vindkraft i Uppsala län hänger ihop med att det finns en rad andra intressen också, framför allt flyg- och försvarsintressen. Men främst handlar det om operatörernas bedömningar av vindförhållandena, säger Eva Bergdahl som är länsarkitekt och ställföreträdande chef på länsstyrelsens samhällsutvecklingsenhet.
Länsstyrelsen verkar för att underlätta för vindkraftsetableringar i länet, bland annat genom att sprida information och stödja kommunerna med framtagandet av vindbruksplaner. Genom länsstyrelsernas "vindbrukskollen" på internet kan man se att det finns ett fåtal mindre vindkraftverk i länet som Energimyndigheten inte tar upp i sin statistik, samt några planerade vindkraftverk som är under handläggning. Men de är få: största satsningen är planerad nordost om Tierp i Valparbo med sex vindkraftverk. I Enköpings kommun har fyra vindkraftverk fått grönt ljus.
– Det är mycket konflikter kring vindkraft. Uppsala är ett län med höga kultur- och naturvärden och ganska mycket bebyggelse. Försvaret har dessutom stora ytor i länet där deras intresse av flygzoner enligt miljöbalken går före andra intressen, säger Åsa Blomster vid länsstyrelsen.