Svårt rekrytera brandmän
Uppsala är det län där det näst efter Stockholm är svårast i landet att rekrytera deltidsbrandmän. 63 procent av länets brandstationer med en deltidsstyrka får inte den personal man behöver. I framtiden är förmågan att attrahera kvinnliga sökande avgörande.
—Man skulle kunna tro att det är ett glesbygdsproblem, men vi har sett att de största problemen finns i orter som har en stor utpendling dagtid, säger Lennart Larsson, projektledare på Räddningsverket.
Satsar eller skär ned
Kommunerna har valt olika strategier för att komma till rätta med bristen. En del har dragit ned på beredskapen och nöjer sig med att ha räddningsvärn, det vill säga brandmän som rycker ut ifall de är hemma, men inte har någon schemalagd jourtid. Andra, som exempelvis Fagersta, har tvärtom anställt en mindre grupp på heltid. Räddningsverket har skapat en idébank med kommuner som tjänar som goda exempel. En ungdomsbrandkår kan till exempel vara en väg att gå. Det skapar en bra rekryteringsgrund. Lennart Larsson skulle gärna se att räddningstjänsten också var ute mer i skolorna och pratade. Det behövs, inte minst för att locka tjejer till yrket. De utgör i dag knappt 1,5 procent av kåren.
—Det handlar om att förändra attityder. I Torsby till exempel anställde man den första kvinnan på 1970-talet och där har man byggt upp en tradition av kvinnliga brandmän.
Nio tjänster utlysta
Räddningstjänsten i Norduppland har jobbat några år med att försöka locka fler kvinnor till yrket, bland annat genom att delta i ett projekt drivet av arbetsförmedlingen i Gimo.
UNT: Är det inte ett sent uppvaknande att först när det är brist på manliga kandidater, vända sig till kvinnor?
—Jo, det är det så klart, säger Lars-Erik Falk, chef för räddningstjänsten i Norduppland.
Där annonserar man just nu efter nio deltidsbrandmän.
—Nio vakanser har varit vårt snitt några år nu, men det är ändå oroväckande högt med tanke på att vi fick dra ner på styrkan av besparingsskäl förra året.
Lars-Erik Falk menar att problemet är den höga omsättning snarare än ett svagt intresse för yrket. Norduppland har totalt 91 deltidstjänster och de åtta senaste åren har 97 tillsättningar gjorts.
—Förr var brandmännen en ganska homogen grupp som bildade familj på orten och stannade till pensionen. I dag är flera arbetssökande och de får jobb och flyttar.
Lars-Erik Falk tror också att individuellt anpassade tjänster är en nödvändighet för att kunna behålla anställda. I Knvista tillämpas till exempel kombinationstjänster. Brandmännen, som är barnskötare och bilmekaniker till yrket, rycker helt enkelt in och förstärker när andra förvaltningar behöver dem.
Så jobbar vi med nyheter