Sakgranskningen av SKB:s ansökan om att få bygga ett kärnbränsleförvar i Forsmark pågår i vår. Enligt tidplanen ska mark- och miljödomstolen och SSM efter höstens huvudförhandling lämna varsitt yttrande till regeringen nästa år. Sedan väntas Östhammars kommun få frågan på sitt bord från regeringen.
UNT har fått svar från företrädare för samtliga partier i fullmäktige om hur se ser på frågan om en rådgivande folkomröstning (se faktaruta). Men trots att flera partier kan tänka sig det behöver det inte bli aktuellt. Kommunstyrelsens ordförande Jacob Spangenberg (C) deklarerade inför valet år 2014 att han är för en lokal folkomröstning i slutförvarsfrågan. Men det är ingen fråga som han kommer att driva, om det inte finns ett tryck underifrån.
– Om det är någon gång som man från medborgarna kommer att mobilisera med namninsamling till förmån för en folkomröstning, ännu mer kraftfullt än vad fallet var med räddningstjänsten, så tror jag att det vore politiskt självmord att säga nej. Dessutom tror jag att en folkomröstning skapar en trygghet för dem som är skeptiska och tveksamma genom att de får vara med och säga sitt.
Kommunalrådet Marareta Widén Berggren (S) vill inte stänga dörren på förhand. Men hon är mycket tveksam.
– Jag hoppas att människor känner så stor trygghet att det inte finns några behov av en folkomröstning. Skulle vi få påtryckningar om att ha en folkomröstning får vi ta ställning, men jag tror inte på idén. Min största farhåga är att bara de som är missnöjda kommer att gå och rösta.
Hon målar upp ett tänkbart scenario som går ut på att miljöorgansationer som Greenpeace och Milkas "skrämmer upp människor så att alla som är rädda kommer att springa till den där urnan och rösta nej", trots att myndigheternas yttranden till regeringen visar att säkerheten är tillräcklig.
– Då får vi börja om från början 50 år igen och då skulle jag känna mig jäkligt otrygg, när kärnavfallet ligger där det gör i mellanlagret Clab i Oskarshamn, med det samhälle vi har i dag med terrordåd och allting. Då skulle jag känna ett ansvar för att jag sagt ja till en folkomröstning, och det vore för mig så förödande. Det är det största orosmomentet kan jag känna, att vi har det som vi har det i dag och inte gör något åt det.
Flera företrädare för andra partier har uttryckt liknande tveksamhet när UNT frågat, bland annat KD:s Lena Hagman och SD:s Peter Brandt. Men efter att ha fått fundera på saken och redogöra med sina partikamrater kommer de till varsin motsatt ståndpunkt. Nej säger KD. Ja säger SD.
– Vi tycker att bästa och säkraste plats ska vara det som avgör, säger Lena Hagman.
– Vi anser att det är viktigt att kommunen agerar demokratiskt och inkluderar folket i viktiga frågor, säger Peter Brandt.
Statsvetaren Bruno Kaufmann varit ledamot i den statliga demokratiutredningens referensgrupp, anser att frågan ja eller nej till slutförvar i Forsmark är väl lämpad för en folkomröstning.
– Absolut. Man kan nästan se det som ett obligatoriskt folkomröstningsföremål. Det är ingen verksamhetsfråga, utan ett långsiktigt beslut som ska förankras hos invånarna så långt som möjligt.
Vissa politiker ser en risk med att det skulle bli nej även om myndigheterna anser att säkerheten är tillräcklig. Hur ser du på det?
– Så är det alltid. Det finns kunskap och fakta att bygga ett beslut på, men i slutänden lever vi i ett demokratiskt sammanhang och då är det inte experterna som har sista ordet.
Moderaternas oppositionsråd Lennart Owenius vill inte se någon folkomröstning om slutförvaret. Fullmäktige bör hantera frågan är hans uppfattning.
- Jag ska inte ha någon folkomröstning, inte om den här frågan. Just nu får jag nog säga att det är min egen åsikt än så länge även om jag inte hört att någon annan i partiet vill ha det.
- Vi politiker har lagt ned ett stort arbete med säkerhetsfrågorna, ska vi då lämna till andra att ta beslutet? Vi är förtroendevalda och har arbetat med frågan i 20 år, minst. Att då allmänheten ska avgöra tror inte jag på, säger Lennart Owenius.