Det framgår av en världsunik studie, som har kartlagt hur förekomsten av olika magbesvär har förändrats bland Östhammar kommuns vuxna invånare under 23 års tid. Ingen tidigare studie har följt magbesvär i en befolkning tillnärmelsevis så länge.
– Mycket talar för att den ökning vi ser över tid av en rad magbesvär bland invånarna i Östhammmars kommun också gäller i andra befolkningar med liknande levnadsvanor, säger Lars Agréus, professor emeritus vid Karolinska institutet och läkare vid Öregrunds vårdcentral.
Studien bygger på uppgifter från en detaljerad magbesvärsenkät, som vid fyra tillfällen under 23-årsperioden besvarades av cirka 1 000 slumpmässigt utvalda vuxna Östhammarsbor.
Vid det fjärde enkättillfället uppgav drygt var femte deltagare att hen under det senaste kvartalet hade besvärats av symtom från magen som brukar klassas som så kallad funktionell dyspepsi, till exempel tidig mättnadskänsla, känna sig uppblåst eller uppkörd i magen och smärta i maggropen. Ännu fler, nästan var fjärde, besvärades av halsbränna och/eller sura uppstötningar.
Drygt 20 år tidigare var andelen som rapporterade besvär från magen eller matstrupen betydligt lägre.
– De symtom som ökade allra mest under de 23 åren var sura uppstötningar och obehagskänslor i form av uppkördhet och uppblåsthet i samband med måltider. Det enda symtom som inte blivit vanligare utan minskat något över tid är värk eller smärta i maggropen, säger Lars Agréus.
Funktionell dyspepsi brukar på vardagsspråk kallas för känslig mage. Men varför skulle betydligt fler Östhammarsbor ha känsliga magar i dag än för några årtionden sedan?
– Det vet vi inte, men eftersom genetiska faktorer i befolkningen aldrig förändras så snabbt måste förklaringen sökas i förändringar i miljö- och livsstilsfaktorer. Eftersom vi inte samlade in sådana uppgifter över tid i vår studie måste detta bli en fråga för framtida forskning, säger Lars Agréus.
En känd riskfaktor för funktionell dyspepsi är rökning. Den kan dock inte förklara varför dyspepsibesvär har ökat i befolkningen.
– Rökningen i samhället har ju minskat, vilket tvärtom kan ha bromsat ökningen av sådana magbesvär. Möjligen har ökningen av fetma i samhället bidragit till att sura uppstötningar blivit vanligare. Däremot är fetma inte en riskfaktor för dyspepsi, säger Lars Agréus.
I väntan på mer kunskaper om vilka faktorer i miljön och livsstilen som har störst betydelse för besvär från magen- eller matstrupen har han ändå några råd att ge.
– Saltsyrasänkande mediciner som till exempel Losec brukar fungera bra mot halsbränna och sura uppstötningar, men har ingen visad effekt vid funktionella dyspepsibesvär. För att motverka obehag med uppkördhet i samband med måltider kan ett råd vara att undvika skräpmat och äta långsamt, säger Lars Agréus.
Magbesvär är sällan ett tecken på någon allvarlig sjukdom, till exempel magsår. Den sjukdomen har blivit allt ovanligare i takt med att allt färre är infekterade av den så kallade magsårsbakterien Helicobacter pylori. Men ibland finns ändå skäl att söka läkarhjälp.
– Det bör du göra om du är över 50 år och får symtom från magen som du inte haft tidigare, om du minskar snabbt i vikt eller får minskad matlust eller om du får svårt att svälja, säger Lars Agréus.
Fotnot: Studien har nyligen publicerats i tidskriften American Journal of Gastroenterology.