Plats 224 av landets 290 kommuner. Vad säger resultatet dig?
– Jag är bekymrad och självkritisk. Det genomförs många värdefulla insatser i kommunen, men de når inte ut. Det handlar både om kommunala verksamheter, i företagarföreningarna, hos våra samarbetsaktörer och enskilda företag. Det är min uppgift som näringslivschef att synliggöra det här, och det är just det som jag tänker borde ha varit bättre.
Är det där det brister?
– Jag kan inte veta det. Jag är ingen avgörande aktör, men jag är med och skapar plattformar och dialogmöten. Och bilden är talande, det är väldigt besvärande att 49 procent av dem som svarat inte har kunskap om det arbete kommunen bedriver för företagsklimatet. Då är näringslivet ändå inblandat i insatserna. Vi måste bli bättre på att kommunicera, alla chefer borde ta åt sig av det.
På området service är betyget lågt. Vad gör ni åt det?
– Det handlar om bemötande och att ge en högre servicegrad. Vi måste bli bättre i de enskilda mötena, ha fler möten och bli mer effektiva. De små företagen, som faktiskt försörjer fyra av tio personer i arbetsför ålder i vår kommun, är minst nöjda. Jag tror att vi måste tala med bönder på bönders vis, och så. Vi måste utgå från kundens situation på ett tydligare sätt och individualisera vår rådgivning.
Kommunen har en företagslots och har byggt upp kundtjänsten Östhammar Direkt. Borde inte det ge positivt resultat?
– Jo, det borde göra det och i viss utsträckning ser vi det också, bland annat talar våra svarstider för det. Vi har också en mycket hög sysselsättningsgrad i vår kommun, det är en annan indikator som också säger något om företagsklimatet.
Ni får lågt omdöme för upphandlingar. Varför?
– Flera företagare upplever att kommunen inte skriver upphandlingsunderlag som de förväntar sig. Företagen vill att vi tar andra hänsyn än de som återspeglas i underlagen. Det hör jag ofta. Till exempel kan det handla om lokal förankring. En förhoppning är att varudistributionscentralen som vi etablerar i vart fall ska skapa bättre förutsättningar för lokala leverantörer att lämna anbud.
Största glappet i betyg jämfört med rikssnittet rör tele och IT-nät, vad beror det på?
– År 2007 låg vi ungefär på rikssnittet, men i takt med att förväntningarna stigit har vi misslyckats. Telias släckning av kopparnätet är också något som oroar många företagare på landsbygden. Men det sker en del insatser genom landsbygdsprogram och privata investeringar i tätorterna, så jag hoppas att avståndet krymper.
En del kommuner klättrar över hundra pinnhål, andra backar ungefär lika mycket. Är det troligt att en kommuns företagsklimat förändras så radikalt på ett år?
– Nej. Hur man svarar på enkäten handlar nog en del om dagsform, och känslor kring enskilda händelser som kan ha fått uppmärksamhet i en kommun. Jag läste någonstans att en sådan här mätning handlar mer magkänsla, och om tillit. Är tilliten låg så kommer man sämre ut. Vi måste bli bättre på att möta det och att jobba med magkänslan.
Vilket värde har i så fall undersökningen?
– Man får titta över en tioårsperiod och inte gå i taket för ett år. Vi har haft en positiv trend i många år, men den har vikit i fjol. Det måste vi ta åt oss av. Det är ändå 109 av nära 200 tillfrågade som svarat och de här företagen representerar en viktig grupp som skapar tillväxt och välfärd genom nya jobb. Både inom politiken och i kommunens ledningsgrupp tas den här undersökningen på stort allvar.