Gräsöfonden är en stiftelse som funnits i över 20 år, med Upplandsstiftelsen och Östhammars kommun som grundare. I huvudsak verkar Gräsöfonden för att bevara och vårda kulturlandskapet i Gräsö socken. Men ekonomiskt har det inte gått att stödja projekt som rör betes-, ängs- och åkermarker riktigt som det var tänkt. Orsaken står att finna i fondens egna stadgar.

– Det finns cirka 1 miljon kronor i bundna medel, säger Camilla Anderssons som ingår i Gräsöfondens arbetsgrupp och representerar Östhammars kommun där hon är miljösakkunnig.

Det krävs 3 miljoner kronor för att avkastningen ska kunna användas som medfinansiering i större projekt.

Artikelbild

| Ett viktigt mål för Gräsöfonden är att hålla landskapet öppet och att ängs-, åker- och betesmarker bevaras och vårdas. Men pengar som är låsta kan inte användas i projekt.

– När man startade stiftelsen fanns stora ambitioner, och det är svårt att ändra grundstadgarna, säger Camilla Andersson.

För att komma runt problemet har Gräsöfondens styrelse beslutat att ansöka hos Kammarkollegiet om så kallad permutation. I första hand vill styrelsen – om möjligt – ändra stadgarna för att få loss kapital, men med bevarad stiftelseform. Om det inte går kan Gräsöfonden upplösas.

– Det kan lösgöra en del av pengarna, samtidigt som man försöker hitta en annan mer smidig verksamhetsform på lång sikt, säger Camilla Andersson.

Kurser om stängsling, traditionella sätt att bruka marken och hur man lägger vasstak på ängslador är tänkbara projekt framöver, säger Camilla Andersson som lägger tonvikten på en specifik fråga för Gräsöfonden och dess eventuella arvtagare:

– Att stödja projekt för att hålla kvar djur på Gräsö är en utmaning vi har. Det är väldigt få betesdjur i dag.