Männen tar över i politiken

Männen ser ut att ta över Uppsala. Det står klart när de flesta politiska partier bestämt vilka kandidater man lyfter fram inför nästa års val.

Erik Pelling (S) eller Fredrik Ahlstedt (M) ser ut att ta över som kommunstyrelsens ordförande efter Marlene Burwick (S).

Erik Pelling (S) eller Fredrik Ahlstedt (M) ser ut att ta över som kommunstyrelsens ordförande efter Marlene Burwick (S).

Foto: Fotograf saknas!

Politik2017-12-25 06:59

Erik, Fredrik, Rickard, Tobias, Mohamad, Stefan, Simon och Jonas. Så ser det ut som att sju av de mäktigaste politikerna i Uppsala kommun kommer att heta efter nästa års val – oavsett vem som vinner valet.

– Det är ovanligt med sådan manlig dominans, men låter lite som ett extremfall. Man får inte dra för stora slutsatser av enskilda fall, det kan bero på slumpen. Men generellt finns det en systematisk underrepresentation av kvinnor inom kommunpolitiken, säger Olle Folke, universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

I dag leds Uppsalas styrande majoritet av tre kvinnor: Marlene Burwick (S), Maria Gardfjell (MP) och Ilona Szatmari Waldau (V). Men alla tre ska lämna sina platser efter nästa års val. Burwick och Gardfjell siktar på riksdagsplatser och Szatmari Waldau tycker helt enkelt att det räcker efter över 20 år på kommunalrådsposten.

I stället blir tre män gruppledare för partierna om man utgår från partiernas spikade listor: Erik Pelling (S), Rickard Malmström (MP) och Tobias Smedberg (V).

I veckan beslutade Liberalerna att Mohamad Hassan ska fortsätta leda partiet även efter valet och tidigare har Centerpartiet omvalt Stefan Hanna och Moderaterna återvalde Fredrik Ahlstedt som förste kommunalråd. Det sista borgerliga partiet, Kristdemokraterna, har inte bestämt vem som ska toppa listan ännu. Men i det provval som genomfördes under hösten vann sittande kommunalråd Jonas Segersam med 488 poäng. Tvåan Torbjörn Aronson fick 378 poäng och trean Margit Borgström fick 375 poäng.

Sverigedemokraterna ska besluta om sin lista någon gång efter mitten av januari. I partiets förnominering, en intern medlemsomröstning som kan liknas vid ett provval, fick Simon Alm 1043 poäng, nästan dubbelt så många som tvåan David Perez med 564 poäng.

Nationellt är S, MP och V generellt bättre på jämställd representation eftersom att de kvoterar sina valsedlar enligt modellen "varannan damernas", varannan person på valsedeln ska vara kvinna. Övriga partier har rekommendationer eller allmänna mål att följa kring hur listorna ska se ut.

– Andelen kvinnor i kommunpolitiken har ökat sakta men säkert över tid, men det finns ingen ständig utveckling som kommer att leda till jämställdhet. Kvinnor är underrepresenterade när det gäller att nå toppen. När det gäller listettor är ungefär 40 procent kvinnor och 60 procent män, sett till hela landet, säger Olle Folke.

Han har tillsammans med forskaren Johanna Rickne genomfört studier av könsfördelningen inom kommunpolitiken som visat att kvinnor är underrepresenterade på högre positioner när relevanta kvalifikationer är likvärdiga.

– En kvinna som har suttit fem mandatperioder i fullmäktige har exempelvis inte kommit lika långt som en man som har suttit lika länge, säger Olle Folke.

Ska det bli några kvinnor alls bland toppnamnen i Uppsalas kommunfullmäktige ser det nu ut att vara upp till Feministiskt initiativ. Partiet genomför inte något provval utan valberedningen kommer med ett förslag i slutet av december och listan spikas sedan i början av nästa år.

KD och SD kan så klart också välja någon annan än vinnaren i provvalet. Det är också möjligt att något av partierna efter valet väljer att utse ett annat kommunalråd eller gruppledare än de som står överst på listan, även om traditionen lyder att toppkandidaten också blir gruppledare och kommunalråd.

Kvinnlig representation

Olle Folke och Johanna Ricknes rapport "Vertikal ojämlikhet i kommunpolitiken" visar att efter valet 2010 var 44 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige, 35 procent av nämndordförandena och 28 procent av kommunstyrelseordförandena kvinnor. Andelen kvinnliga listettor låg på cirka 34 procent.

Annan statsvetenskaplig forskning har visat att politiken förändras beroende på om det är män eller kvinnor som styr. Män har fortfarande en tendens att lyfta fram traditionellt maskulint kodade frågor som ekonomi, stadsplanering och idrott medan kvinnor tenderar att lyfta fram traditionellt feminint kodade frågor som skola och omsorg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!