"Vi har sagt att där det behövs kameror för att motverka brott ska de användas", säger Erik Pelling (S).
Från och med den 1 april blir det enklare att sätta upp övervakningskameror i samhället.
Nya nationella regler innebär att ingen längre behöver söka tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att sätta upp kameror. Däremot gäller fortsatt samma regler för övervakning. Skillnaden är att tillsynen inte längre kommer ske i förväg, utan kommer att granskas av myndigheten i efterhand.
– Det innebär att startsträckan förkortas och byråkratin minskas. Kommuner får större möjlighet att sätta ut kameror, säger Therez Almerfors kommunalråd (M) i opposition.
Om hon fick bestämma hade nya kameror monterats upp på Uppsalas gator redan i dag. Så blir dock inte fallet.
Moderaterna har föreslagit att kommunen ska införa en lokal "kameraoffensiv" för att det ska bli möjligt att snabbt sätta upp fler trygghetskameror i Uppsala. Hon är nu kritisk till att hon inte fått gehör från kommunstyret.
– Jag ser inget ledarskap från Socialdemokraterna, och jag kan bara beklaga att de inte tagit den här möjligheten. Är man inte förberedd så är man oförberedd, säger hon.
Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) slår ifrån sig kritiken och menar att det inte behövs fler politiska beslut i frågan.
– Uppsala ha varit aktiva i kamerafrågan i flera års tid och vi har ett nära samarbete med polisen. I och med den nya lagen kommer vi kunna agera snabbare när behovet finns, säger han.
Tidigare är det framförallt polisen som sökt tillstånd om att sätta upp kameror i Uppsala, och Erik Pelling tror att det i huvudsak kommer vara polisen som kommer att sätta upp kameror även framöver.
– Om polisen bygger upp en nationell struktur så vore det slöseri med skattepengar om kommunen skulle bygga upp en parallell struktur.
Uppsala kommun ville bevaka Stora torget dygnet runt. Men efter ett beslut från högsta domstolen får kameran endast vara påslagen mellan klockan 20 och 06.
Redan i dag vakar kameror över Uppsalaborna. Kommunen kamerabevakar Stora torget och Påvels Snickares gränd mellan klockan 20 och 06 alla dagar. En rad Uppsalaskolor har satt upp egna kameror, och polisen har placerat ut kameror i Gränby, Sävja, Lövstalöt, Stenhagen och Gottsunda.
Temporärt bevakar polisen även Lindbacken, Brillinge, Vaksala och Sala backe med drönare mellan sista januari och sista april 2025.
Att det i framtiden behövs ännu fler kameror i Uppsala är både Socialdemokraterna och Moderaterna eniga om.
– Att man använder kameror i större utsträckning tror jag är ganska givet. Det har visat sig vara ett effektivt verktyg. Det har vi sett i både Gottsunda och Gränby, säger Erik Pelling.
Integritetskyddsmyndigheten (IMY), tidigare Datainspektionen, utövar fortsatt tillsyn över all kamerabevakning så att reglerna följs.
Var ser du att det behövs fler kameror?
– I centrala Uppsala, kring Dragarbrunnsgatan, och på Stora torget hade vi velat att kamerorna är påslagna större delar av dygnet än i dag, säger Erik Pelling.
– Bland annat gågatan har blivit drabbad hårt av smash and grab-kupper, stölder och misshandelsfall. Även i Storvreta och garaget vid Stadsteatern är också en typiskt otrygg plats, säger Therez Almerfors.
Vad ser du för risker med utökad kameraövervakning?
– Man får alltid göra en avvägning, säkerhet och trygghet måste vägas mot integriteten. Det ska vara på platser som statistiskt sett är utsatta för brottslighet och där brott kan förhindras, säger Therez Almerfors.