– Jag tycker att det är ett orättvist förslag. Bara för att saker inte funkat bra på andra skolor så borde man inte straffa oss.
Så kommenterar niondeklassaren och elevrådsordförande Alicia Oscarsson Socialdemokraternas förslag i veckan att förbjuda religiösa friskolor. Hon går på Kyrkskolan, en av Livets ords kristna skolor, och vi träffar henne och klasskompisen Madeleine Andersson i en korridor som lyser upp av ett gäng orangea skåp. De berättar att flera i klassen inte är troende alls och att några av skolans elever är muslimer.
– Jag tror att de flesta som går här har valt skolan för att den är trygg och lugn och för att vi respekterar varandra och lärarna, säger Madeleine Andersson.
Att bryta segregationen i samhället är ett av Socialdemokraternas argument bakom förslaget. Ett annat är att säkerställa att alla elever behandlas lika och att inga elever systematiskt delas upp efter kön, något som avslöjats i flera religiösa friskolor de senaste åren.
Uppsala är en av de kommuner med högst andel grundskoleelever i religiös friskola; 4,5 procent av Uppsalas cirka 24 700 elever. Störst är Livets ords grundskolor, som samlar drygt 600 elever. Katarinaskolan har närmare 400 elever och Imanskolan drygt 100.
2002 fick Livets ords skola hård kritik från Skolinspektionen för bland annat auktoritär ledarstil. Men de senaste åren har skolan inte fått några anmärkningar, säger skolchefen Magnus Westergård.
– Det är klart att det är väldigt problematiskt om skolor delar upp pojkar och flickor eller pådyvlar elever bara en uppfattning. Men då får man fixa det, till exempel genom fler inspektioner, i stället för att ge sig på alla konfessionella skolor. Livets ords kristna skolor är öppna för alla och behandlar alla lika och med respekt, det är en självklarhet, säger han.
Men ni har ju ändå en kristen inriktning, är inte risken att det bidrar till segregation?
– Nej, vi har elever av alla bakgrunder. 39 procent av våra elever har annat hemspråk än svenska, totalt handlar det om minst 40 olika hemspråk och 55 nationaliteter. Vi har elever som inte är troende alls och elever från muslimska hem.
En religiös friskola har organiserade frivilliga religiösa inslag vid sidan av undervisningen. På Livets ords skolor ber de elever som vill morgonbön samt en bordsbön innan lunch.
I riksdagen finns i dagsläget ingen majoritet för ett förbud. Om det ändå blir ett förbud i framtiden kommer de kristna skolorna gemensamt att överklaga beslutet till Europadomstolen, säger Magnus Westergård.
– Europakonventionen för mänskliga rättigheter ger ett tydligt stöd för föräldrar att sätta sina barn i en skola utifrån sin religiösa eller filosofiska övertygelse.
Björn Hjalmarsson är rektor för Katarinaskolan, en skola med humanistisk kristen inriktning som är en av de skolor i Uppsala med längst kö. Inte heller han känner sig träffad av den kritik som förs fram mot religiösa friskolor.
– Att dela upp efter kön eller att alla tvingas tänka och tycka likadant, det där stämmer absolut inte hos oss. Många av våra elever är sekulariserade eller tillhör andra religioner, samma sak med lärarna.
Vad är då meningen med att ha en kristen inriktning?
– Det var en grupp lekmän med katolsk och ortodox bakgrund som ville skapa en bra skola för unga i Uppsala. Vi har en samling på måndagsmorgnar med flera inslag, däribland frivillig bön. Men skolans syfte är absolut inte att leda in någon i en tro, utan uppmuntrar elever att tänka självständigt. Vi står för det humanistiska bildningsidealet.
Manar Al-houda som har ett 50-tal elever var tidigare en religiös friskola, men är det inte sedan några år tillbaka enligt rektorn Martin Runtorp.
– Eleverna kommer från muslimska länder och är muslimer i sin uppfattning. Men vi har inga konfessionella inslag så som bön eller koranläsning och hamnar därför inte inom kategorin religiösa friskolor.
Att barn med olika bakgrund inte möts är ett av argumenten till att förbjuda religiösa friskolor. Ser du ett problem i att det bara går barn med en viss bakgrund på er skola?
– Jag skulle säga att det på vår skola handlar om tillhörighet, en trygghet i att gå med likasinnade som kommer från samma länder.
Finns det inte en risk att det blir mindre förståelse för andra grupper om man inte blandas?
– Det finns det kanske, men i vårt fall möter barnen andra barn eftersom vi ligger vägg i vägg med Bäcklösaskolan.
UNT har sökt rektorn för Imanskolan, en skola med muslimsk inriktning. Han vill dock inte ge någon kommentar.