Som UNT tidigare berättat ska kostnaderna inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset minskas med 30 miljoner kronor under 2015, motsvarande fyra procent av budgeten på 750 miljoner kronor.
I ett dokument beskriver nu sjukhusledningen vilka konsekvenser patienterna har att vänta.
Inom området affektiva sjukdomar, exempelvis depressioner och bipolära sjukdomar, kommer de svårast sjuka att prioriteras med följden att fler får söka sig till primärvården.
Sjukhuset spår problem med att uppfylla de nationella riktlinjerna för ångest och depression på grund av att antalet psykologer och sjuksköterskor minskar. Istället blir det fler behandlingar i grupp och via internet.
Vidare får Akademiska sjukhusets öppenvårdspsykiatri svårare att ta emot patienter från Norduppland.
Inom psykos- och rättspsykiatrin kommer resurserna att koncentreras till medicinska behandlingar medan satsningen på rehabiliterande insatser får stå tillbaka.
Det blir även färre personer som kommer ifråga för neuropsykiatrisk utredning av bland annat adhd, autism och Aspergers syndrom.
– Det kan redan idag gå över tre år från det första läkarbesöket tills behandlingen kommer igång och nu blir det ännu sämre. Ingen annan grupp skulle acceptera sånt här. Det säger Elisabeth Axberg vid Attention i Uppsala, en intresseförening för personer med neuropsykiatriska besvär.
– Det är paradoxalt att man nationellt satsar mycket på personer inom psykiatrin eftersom det är den grupp där sjukskrivningarna ökar mest. Men här i Uppsala drar man istället ner inom psykiatrin, framhåller Elisabeth Axberg.
Åsa Hagberg, chef för psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset, betonar att det inte finns mer pengar och att det då bara finns två val.
– Antingen måste vi prioritera de svårast sjuka eller så ökar vi effektiviteten. Vi försöker göra båda sakerna parallellt.
Hur många tjänster som försvinner kan hon i nuläget inte svara på.
– Vi måste i framtiden börja arbeta mer hälsofrämjande och bli bättre på att se till patientens egna resurser, säger Åsa Hagberg.
Redan tidigare har psykiatrin i Uppsalalandstinget genomgått stora förändringar. När delar av psykiatrin flyttade in i Psykiatrins hus 2013 minskade antalet platser inom slutenvården med 14 procent.
Samtidigt ökade satsningarna inom öppenvården där antalet läkarbesök stigit med 33 procent sedan år 2010. Men läkarnas närvarotid under samma period har bara ökat med 15 procent vilket sannolikt innebär att den tid som läkaren träffar varje patient har skurits ner.