Jag tar nÄgra djupa andetag och försöker svÀlja bort illamÄendet. Sedan hör jag mitt namn ropas upp och till ljudet av jubel, applÄder och medryckande musik springer jag upp pÄ scenen, kramar om konferenciern och tar över mikrofonen. Sedan tystnar bÄde musiken och publiken och alla vÀntar pÄ mig. Den sekund jag tar pÄ mig innan jag sÀtter igÄng mina tio minuter stÄuppande Àr laddad. Det Àr lite som en första dejt. BÄda parter har kommit hit för att ha roligt, men bÄda vet ocksÄ att det kan bli en plÄgsam upplevelse om det inte klickar mellan oss.
â Jag Ă€r extra glad över att jag har fem-sex kompisar som har hittat hit ikvĂ€ll. Eller egentligen Ă€r jag glad över att jag HAR fem-sex kompisar.
DÀr kom första skrattet. Pulsen sjunker, axlarna Äker ned en bit, publiken lutar sig aningen mer tillbaka. Jag kan till och med se lÀttnaden i ögonen pÄ dem lÀngst fram.
En stund senare berÀttar jag om hur jag som liten var övertygad om att ett par mördare hade kommit hem till oss pÄ natten, mördat mina förÀldrar, klÀtt ut sig till mina förÀldrar och gÄtt och lagt sig i deras sÀng. SÄ nÀr jag kom in till dem pÄ morgonen var det inte mamma och pappa som lÄg dÀr utan tvÄ mördare som sÄg ut precis som mamma och pappa.
Publiken skrattar alltid Ät den berÀttelsen. Varför? Det Àr ju inte ens roligt! Men alla har vi varit barn, och mÄnga av oss har varit rÀdda för monster och mördare. Och om man tÀnker efter. Vad fruktansvÀrt sjukt det skulle ha varit om det hade varit sant. Vad kan man göra annat Àn att skratta?
LĂS MER:
Det hÀr Àr vÀrldens roligaste skÀmt:
Oslipat pÄ Katalin. Foto: Pernilla Sjöholm
Ăven om humor inte alltid har haft sĂ„ högt anseende â vissa retoriker i antikens Grekland var rent av motstĂ„ndare till humor och medeltidens gycklare fick finna sig att stĂ„ lĂ„gt i rang â har mĂ€nniskor alltid lockats att av att försöka fĂ„ andra att skratta. Barn Ă€lskar att berĂ€tta sĂ„ kallade roliga historier och som vuxna berĂ€ttar vi gĂ€rna mer eller mindre kryddade anekdoter för varandra i jakten pĂ„ ett litet fniss vid kaffeautomaten pĂ„ jobbet, ett skrattanfall över varsitt vinglas pĂ„ krogen eller förhöjd stĂ€mning pĂ„ festen.
â NĂ€r jag stĂ„r uppe pĂ„ scenen tĂ€nker jag alltid att vi befinner oss i köket under en fest och att det just nu Ă€r jag som hĂ„ller lĂ„da och berĂ€ttar nĂ„got roligt. Om en stund Ă€r det nĂ„gon annan som gör det, sĂ€ger komikern och radioprofilen Josefin Johansson.
Det var sÄ det började för hennes egen del. Hon mÀrkte att hon var rolig och hade lÀtt för att fÄ folk och skratta. Vill man hÄrdra det Àr hennes yrkesval ett sÀtt att avlasta kompisarna som annars riskerade att fÄ för mycket av det goda.
â I stĂ€llet skĂ€mtar jag för folk som betalar för att lyssna pĂ„ mig, sĂ€ger hon och skrattar.
Vi befinner oss pĂ„ Uppsalas största stĂ„uppklubb, âOslipatâ pĂ„ Katalin, dĂ€r Josefin Johansson Ă€r en av kvĂ€llens fyra komiker. Katalinpubliken brukar vara glad och ha lĂ€tt för att fatta skĂ€mten, berĂ€ttar hon. De andra komikerna hĂ„ller med. Uppsalapubliken Ă€r rolig att upptrĂ€da för.
Fredrik Fritzson frÄn Knivsta, mer kÀnd som Fritte, Àr en av mÀnnen bakom Oslipat. Han bekrÀftar bilden av en publik som tycker om intelligenta skÀmt. MÄnga Àr studenter.
â De Ă€r unga och pĂ„lĂ€sta och inte sĂ„ förstörda av livet Ă€n.
Oslipat finns pÄ fem platser i Sverige, och startade en gÄng i tiden i Malmö som en klubb för alternativ humor och med relativt okÀnda komiker.
â Vi ville ha nĂ„got annat Ă€n âSlĂ€ng dig i brunnenâ-humor med klassiska skĂ€mt om teknik, kvinnligt och manligt och andra medelklassĂ€mnen. Hos oss upptrĂ€dde komiker med smalare Ă€mnen, mer filosofiska skĂ€mt och mörkare humor, berĂ€ttar Fritte Fritzson.
Men det som kÀndes alternativt dÄ har blivit mainstream i dag. MÄnga av de komiker som körde pÄ Oslipat i början har senare blivit kÀnda genom radio, poddar och youtubeklipp och den hÀr kvÀllen Àr tre av fyra gÀstande komiker proffs.
â Vi har blivit en klubb för etablerade komiker i takt med att vĂ„ra komiker har blivit etablerade, konstaterar Fritte Fritzson innan han gĂ„r ivĂ€g för att dra igĂ„ng kvĂ€llens förestĂ€llning.
Josefin Johansson Ă€r först upp pĂ„ scen. Hon inleder med improvisation dĂ€r hon tjafsar med publiken och fĂ„r dem att bli delaktiga i showen, kanske som hon skulle göra i det dĂ€r köket pĂ„ den dĂ€r festen. Sedan gĂ„r hon över till sitt förberedda material med anekdoter, bland annat om sina erfarenheter av att âligga pĂ„ engelskaâ. Publiken tjuter av skratt nĂ€r hon berĂ€ttar om kompisarna som skulle gĂ„ bakom och hĂ„lla lite koll pĂ„ henne nĂ€r hon följde med en okĂ€nd man lĂ€ngs Berlins gator, men som nĂ€r hon vĂ€nde sig om för att ge tecken om att allt var i sin ordning redan hade tröttnat och stĂ€llt sig i kön för att köpa currywurst.
EfterĂ„t kliver Carl Stanley frĂ„n Helsingborg upp pĂ„ scenen. Han brukar beskrivas som ett av de mest lovande unga komikerlöften vi har i Sverige. Han har tusentals följare pĂ„ nĂ€tet och nĂ€r han debuterade i lĂ„ngköraren âParlamentetâ i TV 4 i höstas var han med sina 19 Ă„r den yngsta deltagaren nĂ„gonsin. Men trots det bjuder han Oslipatpubliken pĂ„ en underdogkaraktĂ€r fylld med sjĂ€lvironi. För den som heter nĂ„got sĂ„ tjusigt som Carl Stanley kan ju inte vara kort och tjock. NĂ„gon dĂ€rute med ett mediokert namn mĂ„ste ha fĂ„tt hans kropp av misstag.
Backstage. Carl Stanley, Josefin Johansson, Helena Sturesson och Jesper Rönndahl tar det lugnt inför kvÀllens upptrÀdanden.
I pausen pustar Josefin Johansson och Carl Stanley ut i logen en trappa upp medan deras kolleger förbereder sig inför sina framtrÀdanden.
â Det gick bra Ă€ven om jag kĂ€nde mig lite halvsvajig. Ibland har man inte rĂ€tt kĂ€nsla, men folk skrattade och var nöjda, sĂ€ger Carl Stanley.
Hans strategi nÀr han skriver humormaterial Àr att han ska berÀtta nÄgot för en kompis och sedan berÀttar det pÄ samma sÀtt pÄ scenen. PÄ frÄgan hur han tÀnker kring att lÀgga ut material pÄ sajter som Youtube och Facebook svarar han att det Àr hans sÀtt att marknadsföra sig sjÀlv.
â DĂ€r hamnar ofta det materialsom jag inte tycker platsar pĂ„ scenen. Det Ă€r ju lite trĂ„kigt att det Ă€r de skĂ€mten som nĂ„r flest, men Ă„ andra sidan gör det att de som gĂ„r och tittar pĂ„ mig tycker att jag Ă€r bĂ€ttre Ă€n de förvĂ€ntade sig.
Josefin Johansson har Ä sin sida hörts flitigt i radio och poddar vid sidan av stÄuppkarriÀren.
â Det blir pĂ„ ett annat sĂ€tt. StĂ„uppen Ă€r vĂ€ldigt beroende av stĂ€mningen i lokalen medan radioframtrĂ€dandet mer Ă€r beroende av hur du sjĂ€lv mĂ„r. Men du kan göra andra saker i radio Ă€n pĂ„ scen, du kan snabbt byta miljö frĂ„n en kall glaciĂ€r till savannen. BĂ„da genrerna krĂ€ver sitt.
Hon har Ă€ven medverkat i humorprogram i tv. I programmet âGabba Gabbaâ skrev och framförde hon och de andra i ensemblen sketcher för barn. Josefin Johansson menar att barns och vuxnas humor egentligen inte skiljer sig sĂ„ mycket Ă„t.
â Oavsett Ă„lder skrattar du Ă„t nĂ„gon som Ă€r utklĂ€dd till banan. VĂ„r instĂ€llning var hela tiden att vi bara skulle göra sĂ„dant som vi sjĂ€lva tyckte var roligt. Det var egentligen bara att ta bort alla sexskĂ€mt och svordomar.
SexskÀmt ja. BÄde Josefin och Carl har kört under bÀltet-skÀmt i första akten, men de konstaterar att det gick hem hos Oslipatpubliken. à andra sidan Àr det skillnad pÄ sexskÀmt och sexskÀmt.
â Publiken mĂ€rker om du sĂ€ger knulla bara för att du ville sĂ€ga det. Sedan beror det pĂ„ vilken karaktĂ€r du har. Skulle Johan Glans sĂ€ga knulla skulle folk rycka till men skulle Magnus BetnĂ©r göra det skulle ingen reagera, sĂ€ger Carl Stanley.
StÄupp Àr fortfarande en relativt ny humorform i Sverige, men den har ÀndÄ hunnit fÄ stort inflytande pÄ svensk humor. Mats Grimberg, genreansvarig för humor vid Sveriges Television, Nöje, Stockholm, berÀttar att scenen har fungerat som en plantskola för tv-komiker bÄde framför och bakom tv-kamerorna.
â Vi hade ju âSlĂ€ng dig i brunnenâ pĂ„ 1980- och 90-talet dĂ€r komiker som Lennie Norman, Babben Larsson och Johan Glans kom fram. Sedan var det mĂ„nga komiker som började pĂ„ klubbar dĂ€r de utvecklades i sitt manusskrivande och testade sitt material och sedan blev skrivare hos oss.
SVT hÄller fortfarande koll pÄ humorklubbarna, men lika mycket pÄ nÀtet, som blev en scen att rÀkna med under 00-talet, inte minst efter att den amerikanska komikern Pablo Fransciso nÄtt en vÀrldspublik genom humorklipp pÄ sajter som Myspace och Youtube. Mats Grimberg kan dock se ett problem med nÀttrenden.
â Förr fanns det fler humorkollektiv som var utmĂ€rkta för att göra sketchprogram. I dag finns det fler individualister.
Exempel pĂ„ sketchprogram Ă€r âKvarteret Skatanâ, âHipphippâ och KillinggĂ€nget. Den hĂ€r typen av program gör sig vĂ€ldigt bra pĂ„ nĂ€tet, dĂ€r det gĂ„r att lĂ€gga ut enskilda sketcher pĂ„ till exempel Facebook och skapa ett engagemang. Vi frĂ„gar Mats Grimberg vad han tycker Ă€r en bra sketch.
â En variant Ă€r att du har ett anslag med en lĂ€ttigenkĂ€nnlig situation, och sĂ„ fĂ„r det en twist, en absurd vĂ€ndning som överraskar. Det andra Ă€r att det Ă€r ett riktigt skumt anslag redan frĂ„n början som gör att du undrar vad som ska hĂ€nda.
Ett framgÄngsrecept Àr att bygga upp skruvade karaktÀrer som bryter mot det som Àr tillÄtet. PÄ det sÀttet kan man ocksÄ fÄ fram tidlös humor. NÀr Mats Grimberg ska ge exempel pÄ humorprogram som har nÄgra Är pÄ nacken, men som fortfarande lockar till skratt nÀmner han nyligen bortgÄngne Gösta Ekmans Papphammar och Maria Lundqvists Sally.
â Det Ă€r karaktĂ€rer som Ă€r lĂ€tta att snappa upp och som bryter mot normerna. Som nĂ€r Papphammar gĂ„r över en Ă„ker, gĂ„r upp pĂ„ en vĂ€g och man ser att han Ă€r naken pĂ„ underkroppen, och sĂ„ gĂ„r han ned i Ă„kern pĂ„ andra sidan vĂ€gen.
Annan humor Äldras inte lika vackert, menar han. Ofta gÄr det att visa upp en kort del ur ett Àldre humorprogram i dag, men inte att visa hela programmet.
â Tar du ett 70-talsprogram har det ett tempo och en gestaltning som inte fungerar i dag.
Pelle Forsmark, energisk spexveteran, repeterar inför premiÀren av "PÄ Madagaskar" pÄ Snerikes. Foto: Patrik Lundin
Humor Ă€r en fĂ€rskvara alltsĂ„. SĂ„ om vi rent hypotetiskt tĂ€nker oss att tre Uppsalastudenter frĂ„n Södermanlands-Nerikes nation sitter uppe en natt hösten 1869 och delar pĂ„ en kanna punsch och skriver ihop ett spex sĂ„ borde det ha ruttnat och glömts bort vid det hĂ€r laget. Eller? Det Ă€r söndagseftermiddag pĂ„ âSnerikesâ och frĂ„n vĂ€ggarna i festsalen tittar storheter som kung Karl X Gustav och friherre Johan Skytte ned frĂ„n sina portrĂ€tt. PĂ„ golvet som klibbar av de ölflĂ€ckar som överlevde nattens dust med golvmopparna Ă€r spexrepetitionen i full gĂ„ng. Vi befinner oss pĂ„ Madagaskar dĂ€r de skeppsbrutna studenterna Ă la Bonnheure och Rapp ska offras till gudarna. Endast drottning Uschiameja kan benĂ„da dem, och nu blir hon angripen av den onde Radamuffo som Ă€r inblandad i ett triangeldrama med Rapp och Uschiamejas dotter, prinsessan Guttapercha.
â Min hĂ€mnd blir grym, jag skall Er brĂ€nna, hĂ€nga, drĂ€nka!
Uschiameja far upp frÄn sin tron och med vilda gester gÄr hon till motattack.
â Du Ă€r ej hövlig just, emot en vacker Ă€nka!
âPĂ„ Madagaskarâ Ă€r nĂ„got av spexens spex och framfördes första gĂ„ngen 1870. I dag sĂ€tts det upp vart tionde Ă„r, och 21 april Ă€r det premiĂ€r för det hĂ€r decenniets uppsĂ€ttning. Uschiameja spelas av Viktoria RydĂ©n som Ă€r ny i nationsspexvĂ€rlden, men som tidigare har varit med i interna naturvetarspex.
â DĂ„ skĂ€mtade vi om lĂ€rare och annat vi hade gemensamt. Det hĂ€r Ă€r mer brett, förklarar hon.
Men tycker hon att det stundtals ganska styltiga 1800-talsmanuset fortfarande Àr roligt?
â Jag tycker att vi gör det roligt. Det handlar mycket om att skapa roliga karaktĂ€rer och att gestikulera mycket. Sedan Ă€r det ju roligt för att det Ă€r sĂ„ traditionstyngt. Flera i ensemblen har förĂ€ldrar som har varit med och gjort âPĂ„ Madagaskarâ.
Vill du fÄ hem SOUL i brevlÄdan?
Teckna en prenumeration!
Fram till och med 1997 fick bara mÀn vara med i spexet och de tvÄ kvinnorollerna spelades följaktligen av mÀn som klÀtt ut sig till kvinnor.
â DĂ„ var vĂ€l det en del av humorn, men vi kan Ă„ andra sedan spela ut kvinnorollerna pĂ„ ett annat sĂ€tt. Det blir mer Ă€kta, sĂ€ger Viktoria RydĂ©n.
Regissören Niklas Clarkson tycker att spexet innehÄller en hel del igenkÀnningshumor trots att det snart Àr 150 Är gammalt.
â Det Ă€r hĂ€ftigt att det Ă€r sĂ„ mycket som Ă€r likt dagens studentliv Ă€ndĂ„. Det Ă€r gasquer, överliggare och studier som inte alltid Ă€r i fokus. Men sedan Ă€r det klart att en del referenshumor blir lite svĂ„r. En replik lyder till exempel âdet var fan till gorilla att vara lik slaktare Nilsson i Uppsala. Det tyckte man kanske var jĂ€tteroligt 1870, men i dag vet förstĂ„s ingen i publiken hur han sĂ„g ut.
För en utomstÄende kan handlingen te sig en smula fördomsfull och kolonialistisk, men Niklas Clarkson förklarar att det aldrig var avsikten nÀr det skrevs.
â Författarna tog Madagaskar för att det sĂ€kert var den mest exotiska miljö de kunde komma pĂ„. UngefĂ€r som om vi skulle skriva ett spex som utspelade sig pĂ„ Mars. Och Ă€ven om vissa skĂ€mt mĂ„ste göras om i dag för att de annars skulle kĂ€nnas rasistiska och ta bort fokus frĂ„n övriga förestĂ€llningen Ă€r det hĂ€r en berĂ€ttelse om hur kĂ€rlek uppstĂ„r trots kulturskillnader.
Pelle Forsmark, som spelar den onde Radamuffo, Ă€r nĂ„got av ett spexproffs. Han har bland annat varit med i âEtt tecknat spexâ, Stockholms nations âMarsspexâ och V-dala-, Ăstgöta- och Upplandsspexen. I dag betraktar han sig som en typisk överliggare, och han gick pĂ„ audition för âPĂ„ Madagaskarâ just för att det Ă€r ett sĂ„ legendariskt spex.
â HĂ€r framför vi en hel opera med specialskriven musik, orkester och operakör. Det jag har gjort tidigare Ă€r mer typiska spex. Man tar ett historiskt tema eller ett nutida och sedan skriver man en massa skĂ€mt om aktuella hĂ€ndelser och gör spexkupletter dĂ€r man skriver nya texter till kĂ€nda melodier.
Pelle Forsmark berĂ€ttar att Uppsalas spexskapare har friare tyglar idag Ă€n för bara 10â20 Ă„r sedan. Rim Ă€r inget mĂ„ste lĂ€ngre och mĂ„nga influenser hĂ€mtas in frĂ„n den âcivilaâ humorscenen.
â Det har ocksĂ„ blivit en professionalisering av spexscenen. FörestĂ€llningarna spelas pĂ„ platser som Stadsteatern eller Reginateatern, produktionerna omsĂ€tter ofta flera hundra tusen kronor och den som har varit producent eller regissör pĂ„ ett studentspex har fĂ„tt en enorm erfarenhet.
Nationernas roll menar han frÀmst Àr att möjliggöra att i princip den som kÀnner för det kan dra igÄng en produktion. HÀr finns bÄde repetitionslokaler, kunskap och ekonomiska resurser.
â Nationerna Ă€r en himla tillgĂ„ng för kulturlivet i Sverige i stort.
Tage Danielsson och Hans Alfredson: tvÄ stora humornamn sprungna ur spextraditionen, Uppsala respektive Lund. Foto: TT
För pĂ„ samma sĂ€tt som stĂ„uppscenen har skapat humorstjĂ€rnor pĂ„ radio och tv har spexscenen gjort det. I början av 1950-talet satte Ăstgöta nation upp spexet âGustav Hasa eller Glid i natt eller I fara i Moraâ, med en viss Tage Danielsson i ensemblen. I Ăstgötaspexet lĂ€rde han kĂ€nna Hans Furuhagen och i det manliga ordensĂ€llskapet Juvenalorden trĂ€ffade han Moltas Eriksson. Tillsammans med bland andra Lundaspexaren Hans Alfredson skapade dessa Uppsalaspexare senare humorprogrammet âMosebacke monarkiâ i radio och tv och duon Hasse och Tage blev som bekant ett eget stycke svensk humorhistoria. PĂ„ 1990-talet gjorde komikerna Mikael Tornving, Henrik Hjelt och Ulf Kvensler samma resa genom nationsspex och Juvenalorden. De skapade gruppen Humorator som 1996 slog igenom i humorprogrammet âDetta har hĂ€ntâ i SVT. EfterĂ„t har Mikael Tornving och Henrik Hjelt regerat i TV-programmet Parlamentet medan Ulf Kvensler skrivit manus till humorsuccĂ©er som âKvarteret Skatanâ och âSolsidanâ.
Mats Grimberg pÄ SVT berÀttar att spexen i Uppsala, Lund och Göteborg hÄrdbevakades förr i tiden, men att konkurrensen i dag har ökat just med tanke pÄ att humor Àven gÄr att hitta i sÄ stor utstrÀckning pÄ nÀtet.
â Paletten Ă€r bredare, och nĂ€r vi har fler arenor att skanna av blir det tuffare för spexarna. SĂ„ det blir lite upp till dem som arrangerar spexen att tĂ€nka lite bredare Ă€n den publik som kommer till förestĂ€llningarna.
VI pratar förstÄs framför allt om nÀtpubliken. Men Àven om de flesta spex som sÀtts upp i Är Àr skrivna 2016 och inte 1869: har genren utvecklats tillrÀckligt för att fungera utanför studentvÀrlden idag?
â Alla humorsorter utvecklas. Det kommer in nya personer som förvaltar arvet. Det Ă€r yngre komiker som anpassar humorn till sin egen generation, och det gĂ€ller allt mellan buskis och standup comedy. Dessutom finns nya mer intressanta och relevanta Ă€mnen som ligger dagens spexskribenter nĂ€ra, sĂ€ger Mats Grimberg.
Hittills har vi bara berört svensk humor, sÄ vi passar pÄ att frÄga Mats Grimberg hur SVT tÀnker nÀr de ska köpa in humor utifrÄn. De utlÀndska inslagen Àr fÄ idag, men det beror snarare pÄ rÀttighetsfrÄgor Àn att svenskar inte kan skratta Ät humor frÄn andra lÀnder. PÄ den tiden det köptes in mer utlÀndsk humor var det oftast frÄn Storbritannien och USA.
â Svenskar har lĂ€tt att ta till sig brittisk humor. Vi förstod till exempel Monty Python och âFawlty Towersâ. Det beror pĂ„ att vi uppskattar ironi precis som britterna gör. Och USA var naturligt att köpa frĂ„n eftersom vi delar deras populĂ€rkultur i stort.
"Svensk" humor. Svenskar har samma fÀbless för bitsk och ironisk humor som britterna. HÀr John Cleese och Andrew Sachs i Àlskade serien "Fawlty Towers".
Det dĂ€r med att svenskar har samma humor som britter har sagts förut. Men stĂ€mmer det verkligen? Vi beger oss till Knivsta, Sveriges yngsta kommun som med tanke pĂ„ sin ringa storlek har betytt ovĂ€ntat mycket för svensk humor. Orten har förutom Fritte Fritzson som vi trĂ€ffade i början av reportaget Ă€ven fostrat Soran Ismail, en av landets största stĂ„uppkomiker. HĂ€r bor vidare James McKie som driver stĂ„uppklubben âTrainstation comedyâ i det gamla stationshuset och hĂ€r bor sedan ett och ett halvt Ă„r tillbaka komikerparet Eva Viding Bussell och Ryan Bussell.
Ryan Bussell, som kommer frÄn USA och oftast upptrÀder pÄ engelska, tycker att det Àr roligt att upptrÀda utomlands och han berÀttar stolt att han har upptrÀtt i Ätta olika lÀnder.
â Ska vi göra en resa till nĂ„gon stad kollar vi alltid in om det finns nĂ„gra stĂ„uppklubbar dĂ€r som vi kan upptrĂ€da pĂ„. Och tidigare gjorde jag mycket utlandsresor i jobbet. DĂ„ jobbade jag pĂ„ dagen och hade roligt pĂ„ nĂ„gon klubb pĂ„ kvĂ€llen.
Paris var roligt, men i Berlin blev han buad av scenen. I bÄde London och Dublin avslutade han med ett kvinnofientligt skÀmt som brukar fungera i Sverige, men dÀr gick de verkligen inte hem.
â Storbritannien och Irland har mycket lĂ€ngre tradition av standup comedy Ă€n Sverige. Publiken har dĂ€rför mycket högre krav pĂ„ skĂ€mten. Det pĂ„verkar stĂ„uppen i Sverige att formen fortfarande Ă€r sĂ„ ny hĂ€r, förklarar Ryan Bussell.
SÄ Àven om vi svenskar kan skratta Ät en god brittisk komediserie betyder det alltsÄ inte att vi har samma stÄuppsmak som britterna. Men vad Àr det dÄ vi skrattar mest Ät nÀr vi gÄr pÄ stÄuppklubb? Ryan Bussell, som har möjlighet att betrakta oss lite utifrÄn drar samma slutsatser som nyzeelÀndske komikern Al Pitcher har gjort före honom: svenskar skrattar gÀrna Ät sig sjÀlva.
â Ni gillar nĂ€r man driver med Sverige och svenskarna. Ta en sĂ„dan sak som att Sverige var neutralt i andra vĂ€rldskriget. Det Ă€r inte nĂ„got svenskarna Ă€r sĂ„ stolta över, men ni kan skratta Ă„t det. SĂ„dan opatriotisk humor skulle inte fungera i USA.
Eva Viding Bussell tror att det finns bÄde en koppling till Jantelagen och till att svenskarna tycker om att vara sedda.
â Kommer en utlĂ€ndsk komiker hit och skĂ€mtar om Sverige blir vi vĂ€ldigt till oss.
Eva Viding Bussell och Ryan Bussel: humorpar frÄn Knivsta. Foto: Per Johansson
Ryan Bussell, som driver klubbarna Crossfire och Crossfire Söder i Stockholm, började med standup 2011 efter att lÀnge ha varit sugen pÄ att prova det. Eva Viding Bussell hÀngde det första Äret med runt pÄ klubbarna som stöd och bollplank, men bestÀmde sig sedan för att prova Àven hon.
â Jag Ă€r biljardinstruktör ocksĂ„, sĂ„ jag var van att stĂ„ inför folk och prata och skĂ€mta.
BÄda inledde sina karriÀrer i nybörjartÀvlingen Bungy Comedy som flera av de komiker som har kommit fram de senaste tio Ären har varit med i. Bland vinnarna genom Ären finns Petra Mede, Aron Flam, Soran Ismail och den för Uppsalaborna sÀkert inte helt okÀnde radioprogramledaren och komikern Christer Engqvist. Eva Viding Bussell slutade sjÀlv tvÄa i tÀvlingen den sÀsong hon var med.
â Det var ett vĂ€ldigt tryggt sĂ€tt att börja pĂ„ och man fick coachning av arrangörerna, berĂ€ttar hon.
Uppsalapubliken har hon framför allt kommit i kontakt med genom klubben Arom i Luthagen, som nyligen hade nypremiÀr efter ett lÀngre uppehÄll.
â Det Ă€r en trevlig publik dĂ€r, som kanske inte Ă€r sĂ„ van vid formen. De Ă€r inte sĂ„ mycket för skĂ€mt om sex och politik, konstaterar hon.
Ett bra recept pÄ stÄupphumor Àr enligt Eva Viding Bussell till exempel en upprÀkning av ett antal saker dÀr sak nummer tre eller fyra avviker frÄn de andra pÄ ett komiskt sÀtt. Det Àr alltsÄ samma idé som den sketch Mats Grimberg pÄ SVT beskrev dÀr en normal situation övergÄr till nÄgot skruvat. Det mest bekanta exemplet Àr egentligen en Bellmanhistoria dÀr tysken och norrmannen gör eller sÀger nÄgot förvÀntat medan Bellman bryter mot normen.
Eva Viding Bussell berÀttar att hon helst grÀver dÀr hon stÄr nÀr hon letar efter Àmnen att skÀmta om och bÄde Ryan och bonusdottern Lina hamnar lÀtt i skottgluggen.
â Det kan ju vara kĂ€nsligt att skĂ€mta om sin bonusdotter, men jag brukar kolla med henne innan att det Ă€r okej. NĂ€r hon var yngre kollade jag med Ryan ocksĂ„.
NÀr paret upptrÀder samtidigt pÄ nÄgon klubb brukar de skÀmta om varandra och berÀtta för publiken att de Àr ett par, vilket brukar locka till extra skratt.
â Det Ă€r bara nĂ€r Ryan kör en rutin dĂ€r han strippar pĂ„ scen som det kanske inte Ă€r sĂ„ roligt att gĂ„ pĂ„ efter honom och berĂ€tta att ja, jag Ă€r gift med den dĂ€r, sĂ€ger Eva Viding Bussell.
Genom sin medverkan i Bungy Comedy och upptrÀdande pÄ nybörjarklubben Big Ben i Stockholm har de fÄtt en bra bild av vad helt oerfarna komiker tror ska gÄ hem hos publiken. FavoritÀmnena Àr bajs och analsex.
â De som fortsĂ€tter lĂ€r sig att bli mer subtila med tiden, sĂ€ger Eva Viding Bussell.
â Det kĂ€nns ju lite trĂ„kigt att nĂ€r du har fĂ„tt de dĂ€r minuterna pĂ„ scen, dĂ€r du har möjlighet att vara vem du vill och prata om vad du vill, lĂ€gga den tiden pĂ„ att prata om ett besök pĂ„ en offentlig toalett eller om att det Ă€r svĂ„rt att ha analsex med flickvĂ€nnen, sĂ€ger Ryan Bussell.
PÄ Big Ben har han ocksÄ mÀrkt att inte alla som likt Josefin Johansson Àr bra pÄ att hÄlla lÄda inför kompisarna klarar av att göra det inför publik.
â Man ser de dĂ€r killarna vars kompisar sĂ€ger att du Ă€r sĂ„ rolig, du mĂ„ste köra standup. Och sĂ„ kommer de upp pĂ„ scenen och sĂ„ ser man hur allt deras sjĂ€lvförtroende försvinner. MĂ„nga komiker Ă€r i sjĂ€lva verket rĂ€tt introverta.
Eva skulle Ä andra sidan ibland kanske föredra att Ryan gjorde det omvÀnda.
â Vi har bĂ„da mörk humor, men ibland kan jag sĂ€ga ifrĂ„n. DĂ„ sĂ€ger jag Ă„t honom att det dĂ€r skĂ€mtet Ă€r för grovt, det fĂ„r du dra för dina polare istĂ€llet. Men ibland kör du det pĂ„ scen Ă€ndĂ„, sĂ€ger hon med en blick pĂ„ maken.
De tio minuterna nÀrmar sig sitt slut. Det har gÄtt lika fort som under en lyckad dejt. Andra gÄnger har det kÀnts annorlunda och dÄ har varje sekund varit en plÄga. Men det gÀller att avsluta snyggt ocksÄ, som en ömsesidig kyss utanför en port.
Det hĂ€nder att komiker stĂ„r kvar pĂ„ scenen bĂ„de tre och fem minuter lĂ€ngre Ă€n de kommit överens med klubbĂ€garen om â bara för att fĂ„ gĂ„ av med ett skratt. Det Ă€r verkligen plĂ„gsamt. Jag vĂ€ljer att berĂ€tta om hur jag var sprutrĂ€dd som barn och hur jag som vuxen har kompenserat genom att bli blodgivare. âFast dĂ„ anvĂ€nder förstĂ„s inte sjuksköterskan en sprutnĂ„l utan kör in ett helt jĂ€rnrör i armvecket pĂ„ en.â Publiken skrattar, Ă€ven om bĂ„de jag och andra blodgivare vet att det inte gör det minsta ont att lĂ€mna blod. âSedan Ă€r det ju alla de dĂ€r frĂ„gorna man ska svara pĂ„. Har jag varit i nĂ„got tropiskt omrĂ„de, har jag tatuerat mig, piercat mig, knarkat, köpt eller sĂ„lt sex eller haft sex med nĂ„gon annan man?â
âDet Ă€r dĂ„ det slĂ„r mig, jag gör ju aldrig nĂ„got roligt!â
Josefin Johansson fyrar av sina bÀsta skÀmt under en kvÀll pÄ "Oslipat" pÄ Katalin. Foto: Pernilla Sjöholm