Blue Moon Bar

Klart att Uppsala skulle få sitt eget Blue Moon Bar. Efter sin lyckade etablering i Stockholm och på andra håll (Västerås, Nyköping, Karlstad - och även Agia Napa på Cypern) återstår det att se om lärdomsstaden är redo för konceptet helkväll med gott om schlager och ett nattklubbsstuk som ska attrahera de lite "äldre". En helkväll börjar ju med maten, så patrullen styrde kosan mot Påvel Snickares gränd.

Första intrycket är mer lounge och bar än matsal, vilket i och för sig inte behöver vara negativt. Högtalarna hänger i klasar i taket, dova färger, kala väggar och svartbruna mosaikinslag matchas med vita stolar, levande ljus och snittblommor.

Menyn är föredömligt kort, men bjuder kanske inte så mycket som får det att vattnas i munnen på den sinnliga. Det får däremot det delikata brödet som serveras direkt i en liten korg. Förrätterna är två till antalet, klassikerna västerbottenpaj med cremefraiche och löjrom (74 kronor) och ljummen chèvre med prosciutto och honungsmelon (79 kronor). Pajen, som ska vara "kraftig" är ganska klen till storleken sett och lite degig, men smaken är bra. En bamsehög rödlök plus cremefraiche och löjrom utgör sällskap samt ett par strängar hallonbalsamico vid sidan av. Enkelt, men inget man trillar av stolen över.
Chèvren är inlindad i prosciutto och skinkans sälta går fint med ost och den uppfräschande melonen. Plus för krispig salladsbädd, minus för balsamicostrecken som känns som en ganska daterad presentationsgimmick.

Pepparrullad oxfilé (235 kronor) är en lätt febrig upplevelse. Köttet är stekt enligt önskemål och både köttet, den grönpeppartjocka såsen (som även ska smaka konjak) och klyftpotatisen bjuder på utlovad pepparhetta. Spänstig sparris och morot serveras till, men de är lite väl salta.
Gös (195 kronor) serveras lite överallt nu för tiden. Men tillbehören varierar ordentligt. Här serveras den ädla fisken tillsammans med smörfrästa champinjoner. Smördränkta vore en bättre beskrivning. Dessutom har de fått en ansenlig saltmängd över sig, medan fisken tyvärr undsluppit att fånga några korn. Vitvinssåsen ska enligt uppgift vara ansjoviskryddad, men det var svårfunnet. Själva fisken är utöver den bristfälliga saltningen lagom tillredd. De allestädes närvarande balsamicosträngarna väljer vi att bortse från.
Antalet desserter är två till antalet. Citronsorbeten (55 kronor) är äggstinn och mycket välsmakande: inte för vattnig, inte för luftig. Dessutom har den fått en dusch mousserande över sig. Men utlovat fruktsällskap samt myntareduktion är oblygt ersatt med en ynka physalis. Cheesecake med bärkompott (65 kronor) är ungefär så kul som det låter. En enkel historia som smakar okej, men här vinner citronen dessertduellen lätt.

Blue Moon Bar är kanske allra mest nattklubb, och matsal i andra hand. Men vill man göra allvar av förmodade ambitioner att kunna bjuda på en riktig omgång från afterwork till stängning bör man nog strama till kök och service en aning.

Blue Moon Bar

Blue Moon Bar är kanske allra mest en nattklubb. Men vill man kunna bjuda på en helkväll mellan after work och stängning bör man strama till köket något, tycker Krogpatrullen.