Läget är exceptionellt: Det har bara hänt två gånger tidigare – 1969 och 2005 – att ledamöter från båda kamrarna opponerat sig mot utgången i en delstat, påpekar Erik Åsard, som är professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Omkring 140 republikaner i representanthuset och ett dussin i senaten har enligt Åsard sagt att de ska invända mot rösträkningen i vissa delstater som Joe Biden vann. De hävdar, utan bevis, att det förekommit fusk eller andra oegentligheter.
Aldrig tidigare har så många ledamöter haft invändningar mot valresultatet. Även president Donald Trump ligger på sin vanligtvis så trogne parhäst Mike Pence, som i egenskap av vicepresident har en talmansfunktion i senaten.
"Allt Mike Pence behöver göra är att skicka tillbaka dem (rösterna) till delstaterna, OCH VI VINNER. Gör det Mike, det här är en tid för extremt mod!" twittrar presidenten.
Rå politisk kalkyl
En grupp republikanska senatorer har också drivit en kampanj för att fördröja det slutliga erkännandet av Joe Biden som valets segrare. Gruppen består av tolv sittande eller tillträdande ledamöter, där Texas-senatorn Ted Cruz är den mest namnkunnige. I samband med kongressens fastställande av valresultatet gör de ett sista försök att kullkasta det, trots att det är dömt att misslyckas.
– De vill visa sig Trump-trogna för de republikanska kärnväljarna. Det handlar om en rå politisk kalkyl, säger Erik Åsard och syftar på att dessa republikaner vill försäkra sig om Trumpväljarnas stöd även i framtida val.
Dessutom väntas demonstrationer på plats i Washington röra upp de heta känslorna på nytt. Den våldsbejakande vit makt-gruppen Proud Boys har uppgett att de kommer att delta inkognito i demonstrationerna. President Donald Trump har också i ett videoklipp på Twitter meddelat att han tänker delta och uppmuntrar samtidigt till fortsatta protester mot valresultatet, uppger det amerikanska mediebolaget CNBC. Demonstranterna planerar att marschera mot bland annat Capitol Hill, inför det som blir det sista steget i den långa presidentvalsprocessen.
– De ser Trump som sin stora idol och hjälte och vill visa sitt närmast kultliknande stöd. Det här blir också den sista chansen för Trumps anhängare att protestera. Snart kommer ju det som blir spiken i kistan för dem, och sedan tillträder Joe Biden som president den 20 januari, säger Åsard.
I strålkastarnas ljus
Även om de protesterande senatsledamöterna inte har särskilt stora utsikter att vinna någonting på att opponera sig, lär de in i det sista ändå försöka dra uppmärksamheten till sig. Det tror Frida Stranne, statsvetare och forskare vid Högskolan i Halmstad med inriktning på amerikansk politik.
Det är inte ovanligt med den typen av aktioner, i samband med till exempel utfrågningar i senaten, och som syftar till att väcka intresse och rikta ljuset mot dem som vill få något sagt – och därmed också se till att det får "viralt genomslag" i sociala medier och dylikt, påpekar Frida Stranne i ett mejl till TT.
Proceduren i kongressen kan dra ut på tiden, men protester och invändningar till trots kommer det slutgiltiga godkännandet inte att påverkas, enligt Åsard. Frida Stranne håller med – de kommer inte att ändra utfallet, och Joe Biden kommer att "räknas in" som USA:s näste president.