Nu riktas irritationen mot den nya typen av målrelaterade betyg, med bokstäver i sex steg från A till F. Systemet skulle hejda betygsinflationen, men betygen drar uppåt i alla fall, enligt en granskning i Svenska Dagbladet. Det ska också ses över enligt förra veckans budgetproposition.
Ska man ha målrelaterade betyg så måste man ha tydliga krav för de olika nivåerna. Men kraven kan bli så detaljerade att de blir ett hinder för självständig pedagogik.
Självfallet finns också en risk för att målrelaterade betyg leder till betygsinflation. I konkurrensen mellan skolor kan en del frestas att tolka kraven så att så många som möjligt anses ha uppfyllt dem. Förre utbildningsministern Jan Björklund (FP) vill inte utesluta att stigande betyg verkligen betyder att prestationerna blir bättre, medan hans efterträdare Gustav Fridolin (MP) anser att de stigande betygen snarare beror på att lärarna inte fått tillräcklig fortbildning i hur systemet ska tillämpas.
Ann-Charlotte Marteus på Expressens ledarsida tar tillfället i akt att argumentera för en återgång till det relativa betygssystemet. Betygsinflationen skulle dämpas och kunskapskraven bli mindre detaljerade. Lärarnas goda omdöme skulle få friare spelrum.
Men det relativa betygssystemet hade andra problem. Många tror antagligen att repliken ”femmorna är slut” mest är ett påhitt. Men det förekom verkligen att den normalfördelning som skulle gälla för riket överfördes till enskilda klasser, med helt bakvända resultat. När prestationen inte räknades kunde det hända att läraren i stället gick efter klasslistan. Då kunde det vara bättre att heta Andersson än Pettersson.
Sanningen är förmodligen att alla betygssystem ändå kan fungera utmärkt om de tillämpas som det är tänkt – men att några garantier för en sådan tillämpning inte finns. Många har ett intryck av att också det nya A-F-systemet kan tillämpas på ett sätt som strider mot de begrepp om rättvisa som de flesta tar för självklara - kanske för att reglerna är svårtolkade eller kanske rent av inte helt genomtänkta.
Man kan inte gärna riva upp betygssystemet i dess helhet vid varje politiskt majoritetsskifte eller så fort ett missförhållande avtecknar sig. Men en del kan förbättras ändå. Två debattörer i DN, Magnus Henrekson och Johan Wennström föreslog den 17 oktober åtgärder för att förhindra skolorna att konkurrera med betyg samt att betyget F (tidigare IG) antingen avskaffas eller ges ett meritvärde som är högre än noll. I dag stämplar detta betyg ungdomar som värdelösa och skapar sidoeffekter som inte hör hemma i en bra skola.
Det finns skäl att se över också det nya systemet. Annars är nog det viktigaste att man ger utrymme för lärarens egen erfarenhet när betygen ska sättas. Men den spelas bort om hela systemet ständigt ändras.
Håkan Holmberg
Politisk chefredaktör