Det som är en mardröm för vissa ses som ett ideal av andra. För en svensk vore det en smärre katastrof om staten plötsligt stängde, om tusentals från Skatteverket, Försäkringskassan eller Trafikverket skulle packa ihop gå hem. Vissa med särskilda arbetsuppgifter skulle få jobba kvar, men utan lön. Vi skulle nog utgå från att det blev stora problem, inte bara för de anställda och deras familjer. Snart skulle ingenting fungera.
Det gör man i USA också, normalt sett. I oktober 2013 vägrade kongressen att godkänna budgetmedel till den allmänna sjukförsäkringen Affordable care act, även kallad Obamacare. Om man inte kommer överens träder en lag in som stänger myndigheter och serviceorgan som inte bedöms helt nödvändiga för säkerheten. Stängningen varade den gången 17 dagar och det hela löstes genom att president Obama använde sitt veto.
I dag är det 38 dagar sedan nästan 400 000 amerikanska statsanställda lämnade sina arbetsplatser (om ingenting oförutsett inträffade i helgen). Drygt 400 000 fortsätter att jobba utan att få betalt. Till skillnad från 2013 görs inte mycket för att ändra på den saken. Den nya kongressen inledde visserligen sitt år 3 januari med att lägga fram separata budgetförslag för till exempel livsmedels- och läkemedelsverket FDA, men dessa har inte stöd i senaten där republikanerna fortfarande har majoritet.
Det handlar alltså om muren mot Mexiko. Donald Trump vägrar skriva på en årsbudget som inte innehåller 5,7 miljarder dollar för att bygga muren, en försvinnande liten post i en budget som omsluter 4 400 miljarder. Demokraterna vill inte ha muren. Trump kräver att den byggs men har varken förhandlat eller lagt fram sitt veto för att försöka komma vidare. Vad beror detta på?
Brenda Meskunas har i tio år arbetat för Homeland Security i Washington, departementet som skapades 2003 till följd av terrorattackerna två år tidigare. Nu har hon återvänt till hemstaten Ohio, anmält sig som arbetslös och börjar söka andra jobb, utan samma anställningstrygghet och pension som hos staten. ”Om jag hittar något med hyggliga villkor tar jag det ändå”, säger hon till nättidningen Huffington Post (21/1).
Man behöver inte vara alltför konspiratoriskt lagd för att ana ett mönster. De offentliga jobben blir snabbt mer osäkra och mindre attraktiva för unga välutbildade. En kolumnist i Daily Caller ansåg att stängningen av myndigheterna var bra då de som jobbar där ändå inte gör någonting, ”vi klarar oss bättre utan dem”. Texten kommenterades som ”läsvärd” av presidentsonen Donald Trump Jr vilket retweetades av Trump själv.
Republikaner har traditionellt ”en mindre stat” som ett politiskt mål. Större ingrepp har i regel ändå kunnat förhindras då det bara är de mest konservativa, som Tea party-rörelsen, som verkligen velat leva upp till målen, som vill se en minimal statsapparat.
Trump är knappast någon ideolog, men den här gruppen finns ändå starkt representerad i hans väljarbas och han måste hålla sig väl med de mest konservativa politikerna. Halvvägs in i sin första period har han också fått andra skäl att bekämpa sin egen statsapparat. Det har utvecklats en allt starkare fiendskap mellan experterna i administrationen och myndigheterna och den impulsiva presidenten. Ju fler som förvinner desto lättare att få något gjort, tänker kanske Trump.
I torsdags röstade senaten ned ett demokratiskt kompromissförslag som hade hävt stängningen av myndigheterna, liksom ännu ett förslag att finansiera muren. Noterbart är att demokraternas förslag fick ett starkare stöd, trots att det inte var tillräckligt. Noterbart är också att presidentens popularitet närmare sig 30-procentsstrecket efter att konstant ha legat kring 40 under mandatperioden.
Donald Trumps sista hopp för att bygga muren kan vara att utlysa undantagstillstånd. Det lär inte göra honom populärare bland väljarna, och inte heller bland mer moderata republikanska kongresspolitiker.