Är företagare generellt sett gnällspikar vars enda mål är att finnas i en lågskattekommun med borgerligt styre? Av de tio kommuner som toppar Svenskt Näringslivs årliga rankning av företagsklimatet återfinns i alla fall fyra också på topplistan för de lägsta kommunalskattesatserna. Och samtliga tio har en moderat kommunstyrelseordförande. Omvänt gäller hög skatt och vänsterstyre för kommunerna i botten på listan.
Men frågan om företagsklimat är inte så enkel. Listan sammanställs bara till en tredjedel på basis av fakta, två tredjedelar utgörs av enkätsvaren från 31 000 företagare, hur de verkligen upplever bemötandet från kommunen på en rad områden. Och det går att göra något åt sin placering. Varje år finns exempel på kommuner som rusar uppåt på rankningen i hög fart, i år exempelvis Älvdalen, Mora och Eskilstuna. Vad gör de som inte andra gör?
Två närliggande exempel som går åt olika håll är Knivsta (upp från plats 90 till 47) och Uppsala (ned från 185 till 213, lägst sedan rankningen startade 2001). Förklaringarna till varför Uppsala rasat utför sedan 2010 (plats 70) har varierat. Kommunens storlek och starka tillväxt har varit återkommande faktorer. Sedan tycks det som om det som bestäms i kommunledningen har haft svårt att nå ut i nämnderna och förvaltningarna, till dem som företagarna faktiskt träffar. Blir det samma sak med den senaste idén om näringslivsprotokoll?
”Knivsta har fått företagarglasögon”, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida om uppryckningen i kommunen. Vid ett stormöte slog politiker, tjänstemän och företagare fast att ”så här kan vi inte ha det”. Sedan har man haft återkommande möten där små och stora problem tagits upp. Det är naturligtvis lättare i en mindre kommun att upparbeta personliga kontakter och få företagarna att känna sig sedda, men till sist handlar det nog bara om organisation och intresse.
Större kommuner har kvar sina företag ändå när ekonomin går på högvarv och man har fullt upp med att växa. Stockholm, Göteborg, Malmö och Linköping går åt samma håll som Uppsala på näringslivets lista. Man tycker ha råd att prioritera ned de privata företagen, vilket kan bli kostsamt på sikt.
Två S-kommunalråd i två kommuner som går åt olika håll kan sammanfatta de olika inställningarna till näringslivet. ”Vi gör fantastiskt mycket som vi inte belönas för”, säger biträdande finansborgarrådet Jan Valeskog i Stockholm (DI 26/9) och avfärdar rankningen som oseriös. ”Det är ingen raketforskning utan ett strukturerat arbete där vi lyssnar på varandra”, säger Peter Egardt i Älvdalen (ej Uppsalas f d landshövding).
Företagare är inga gnällspikar. De är vanliga kommuninvånare som bidrar till den gemensamma välfärden och vill ha den service och den uppmärksamhet de förtjänar. Kommunpolitiker som pratar och pratar utan att något händer får tummen ned. Tänk om man resonerade på samma sätt om skolan! Många politiker borde av ren självbevarelsedrift byta glasögon lite oftare.