Enligt Fredrik Ahlstedt (M), kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, kommer 1 400 jobb att försvinna i Uppsala län om Socialdemokraterna vinner valet. Ungdomar som jobbar i handeln och restaurangbranschen kommer att sägas upp när företagen drabbas av ”världens största skattechock”, höjningen av arbetsgivaravgiften för unga, till den nivå som gäller för övriga, 31 procent.
Detta stämmer naturligtvis inte. Inte heller stämmer Erik Pellings (S) invändning att den höjda avgiften knappt kommer att märkas eftersom en forskarrapport visat att den halverade avgiften skapat ”mycket få jobb”. Det enda som är säkert är att Svensk Handel, arrangören av torsdagens debatt, och dess medlemmar kommer att förlora på att behöva betala full avgift igen.
Problemet med politiker som skruvar på rattar och sedan gör tvärsäkra utfästelser är att rattskruvandet inte betyder så mycket som man vill göra gällande, inte så mycket som vad som händer i omvärlden. En skattesänkning som gav tio jobb kan ha varit bra om den skedde när en global kris drog över landet (och den förhindrade att tusen jobb försvann) – en skattehöjning kan på samma sätt ha varit befogad trots att tusen jobb försvann (de hade kanske försvunnit ändå).
Forskarna som politikerna stöder sig på har samma problem. Ekonomiprofessorn Assar Lindbeck, den vars forskning kanske haft allra mest inflytande på politiska beslut i Sverige, var i torsdags på en annan tillställning, ett seminarium om välfärden, och påtalade svårigheterna: ”I Sverige har vi en tendens att alltid göra fullskaliga experiment, och då blir det mycket svårt att veta vad som fungerar och inte.”
En forskare som prövar en tes måste ju alltid ha en population att jämföra med, en grupp patienter som får sockerpiller till exempel. Utan detta inga säkra slutsatser. I politikens värld skulle man kunna tänka sig tester i regioner för att sedan överföra det som fungerar bäst till riksplanet, Kina praktiserar detta regelbundet. Men det är förstås svårt att tänka sig i ett litet land som Sverige, sänkt restaurangmoms i Halland skulle av flera skäl inte vara så lyckat.
Ungdomsarbetsgivaravgiften lär fortsätta att diskuteras fram till valdagen. Och även om ingen vet säkert har den sittande regeringen ett vapen i sin hand, nämligen att en höjning av en avgift eller skatt kan ge betydligt större effekter än motsvarande sänkning. Rent konkret kan ett företag lättare välja att använda sänkningen till annat än en nyanställning, medan det ligger närmare till hands med en sänkning av personalkostnaderna om skatten höjs.
Socialdemokraterna vet om detta, vilket också är skälet till att bolags- och inkomstskattesänkningar får ligga kvar. Folk och företag har hunnit vänja sig och kommer att reagera starkt på en höjning trots att sänkningarna många gånger tagits med en axelryckning. En ”ny” skatt som slår mot unga är nu ett pris man måste betala för att få loss 18 miljarder kronor och kunna genomföra allt annat man lovar.