Sommarnöjen är ett företag som ritar och bygger fritidshus. Eftersom potentiella kunder med jämna mellanrum frågar ”Är era hantverkare svenska?” har Sommarnöjen valt att bemöta den sortens funderingar på sin hemsida. Företaget skriver bland annat: ”En större rekryteringsbas när vi rekryterar gör att vi finner fler stjärnor.” Och vidare: ”Fråga oss gärna vad våra hantverkare har för erfarenhet, utbildning och yrkeskunskaper. Fråga vad de har för arbetsvillkor när de jobbar hos oss. Men bedöm var och en efter sin karaktär och sin skicklighet, inte efter ursprung.”
I vissa öron kan dessa formuleringar säkert klinga politiskt korrekta till en irriterande grad. Men faktum är att det som borde vara uppenbart ibland behöver konstateras. Sommarnöjen är därför föredömligt i sin vilja att stå upp för kompetens framför ursprung.
I ärlighetens namn vet vi nog alla att frågan ”Är era hantverkare svenska?” är sprungen ur simpel protektionism och nationalism.
Protektionismen utgår i detta fall från den nervösa hållningen ”svenska jobb åt svenskarna.” Det här är en gren som Socialdemokraterna ofta har varit ledande i. I samband med EU-utvidgningen 2004 förespråkade dåvarande statsminister Göran Persson (S) ivrigt att tillträdet till den svenska arbetsmarknaden skulle begränsas för människor från det forna Östeuropa. I dag har S siktet inställt på återinförda fackliga veton gällande arbetskraftsinvandring från tredje land.
I hantverksfrågan visar sig nationalismen som en föreställning om att ”svenskhet” skulle utgöra någon sorts kvalitetsgaranti. En ytlig och romantiserad bild av den hederliga, ambitiösa och yrkesstolta svenska hantverkaren, som kontrasteras mot en lika enkelspårig och fördomsfull bild av den slarviga, opålitliga och oprofessionella östeuropeiska hantverkaren.
Problemet när protektionismen och nationalismen får råda är att allt från kompetensförsörjning till tillväxt och utveckling blir lidande. Eller som Sommarnöjen uttrycker det: ”Möten mellan traditioner skapar mer intressanta och bättre byggda hus.”
När min kollega Maria Ripenberg nyligen delade Sommarnöjens försvar av mångfald på Facebook började kommentarerna snabbt att strömma in. Många verkade måna om att hitta alternativa förklaringar till spörsmål av typen ”Är era hantverkare svenska?”, exempelvis att människor frågar av omtanke – för att försäkra sig om goda arbetsvillkor. Sådana tolkningar känns aningen långsökta. Inom hantverksbranschen var svartarbete tidigare vanligt förekommande – vilket var ett av huvudskälen till att ROT infördes . Var fanns all denna omtanke då? Dessutom – om människor verkligen ville få bekräftat att villkoren är kollektivavtalsmässiga skulle de väl fråga just det?