Stärk kropp och själ med Ingegerd

Blev skidresan inställd i påsk på grund av corona? Kompisarna sitter i karantän? Påskledigheten ger i år chansen att upptäcka möjligheterna på hemmaplan, hävdar Anna Lakmaker och Jakob Tronet. Båda rekommenderar frisk luft och motion i Ingegerdsleden. 

Tidningen är på plats för ett smakprov i det som kallas etapp fyra och har sin start vid Rosersbergs slott och slutar i Sigtuna. Sträckan är 13 kilometer lång och tar fyra-fem timmar att vandra.

– Den är ganska lagom som dagsetapp. Du börjar vid slottet, går längst vattnet och kommer fram i Steninge och slottsparken. Där finns en restaurang man kan köpa mat och äta ute. Sedan vandrar man vidare mot Sigtuna och Mariakyrkan, säger Anna Lakmaker, som själv har gått sträckan.

Solen glittrar på vattnet. Ett par kanadagäss har intagit en gräsmatta och de uråldriga gamla träden med sina knölar och håligheter ser ut att kunna gömma skatter eller öppna sina rotsystem och visa sig vara hemvistelsen för den huvudlöse riddaren. 

Men Ingegerdsleden ska inte förknippas med en skräckklassiker utan är uppkallad efter Sveriges första skyddshelgon. 

Ingegerdsleden är en pilgrimsled som har fått sitt namn av flickan Ingegerd från Sigtuna som var dotter till kung Olof Skötkonung, Sveriges första kung som tog det kristna dopet. Ingegerd var också sondotter till Erik Segersäll, Sigtunas grundare.

Leden är elva mil lång och sträcker sig mellan Stockholm och Uppsala. Den är ett initiativ från Svenska kyrkan, Stockholms stift och Uppsala stift. Leden invigdes 2014 och fick namnet Ingegerd för att man ville lyfta fram ett lokalt helgon. 

Ingegerd föddes på 1000-talet och giftes bort till den ryska fursten Jarsolav. Paret fick tio barn tillsammans. Ingegerd var en fredsmäklare. I Ryssland antog hon namnet storfurstinnan Irina, som betyder fred, och bidrog till skapandet av dåtida Ryssland. Innan hon dog avlade hon klosterlöfte och fick som nunna heta Anna. I den ryskortodoxa kyrkan kallas hon Anna av Novgorod och har två helgondagar. 

Vad krävdes för att du skulle få en helgontitel?

– Du skulle ha levt ett exemplariskt liv eller dött för din tro och efter det skulle det dessutom ha skett mirakler för människor som hade åkallat dig. På medeltiden kunde varje lokal biskop saligförklara människor och det är det som de svenska helgonen är, säger Jakob Tronêt.

Skillnaden mellan vanlig vandring och pilgrimsvandring är historiskt sett att färdas mot heliga mål. Medeltida pilgrimmer hade en grå pilgrimsdräkt. Fattiga och rika blev jämlika och man vandrade sida vid sida. Man hade vandringen, målet och resan tillsammans, förklarar han.

–  Man delade vägen och pratade med den man hamnade bredvid, som man annars inte skulle komma i samtal med. Det händer något med en själv, men det långsamma tempot blir också en möjlighet till möte och stillhet. 

I dag är en pilgrimsvandring en mix av motion, natur, stillhet, historia och som kan avslutas i en kyrka.

– Pilgrimsvandring är en bild av livet. Vi är på väg till himlen och vi vandrar en väg som ibland kan vara jobbig och ibland trevlig, men det finns ett mål för vandringen, säger Jakob Tronêt.

Anna Lakmaker är inne på samma spår, det är viktigt att ha ett mål och vinsten med att vandra är frisk luft och motion.

– Men samla inte ihop hela fotbollslaget, gå ut med familjen eller några få vänner, nu när tiden är som den är, säger Anna Lakmaker.