En grön miljöbov

- Hur kom du hit?
Det är något av det första Kenth Arvidsson, vd för Arlanda Energi, säger när vi träffas på storflygplatsen. När jag svarar att jag tog bilen rynkar han pannan. Själv har han årskort på Upptåget och pendlar med tåg från Uppsala till Arlanda i princip dagligen.

Som flygplats finns det en uppenbar risk att stämplas som miljöbov. Enligt Luftfartsverkets egna siffror står flyget för 4-5 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Men utsläpp på höga höjder ger en kraftigare växthuseffekt och den samlade klimatpåverkan anses vara två till fyra gånger så stor.
Samtidigt har Arlanda kommit en bra bit på vägen när det gäller att minska flygplatsens egen miljöpåverkan och för Kenth Arvidsson ligger fokus på energi.
- Den största miljöpåverkan de flesta individer och företag har som vi faktiskt kan påverka är vår energiförbrukning. På Arlanda använder vi bara grön el i dag, men då ska vi också vara sparsamma med den.

Målet är att minska energiförbrukningen med en tredjedel till 2010. Men redan 2008 hade Arlanda Energi minskat förbrukningen med en fjärdedel. Ett resultat av flera olika åtgärder.
- Vi har trimmat vår anläggning, stoppat in ny teknik och engagerat personalen för att skapa en medvetenhet bland dem. Vill man nå någonstans så gäller det att arbeta systematiskt, ha tydliga mål, följa upp resultatet och ge feedback, säger Kenth Arvidsson.
Flygplatsen lever sitt eget liv den här torsdagseftermiddagen. Det är passagerare som hastar förbi på väg till ett väntande plan, eller väntar tålmodigt med en kaffekopp i handen vid närmaste kafé.

Arlanda brukar beskrivas som en mindre svensk småstad med motsvarande energianvändning med sina 15 000 anställda. Det innebär att även det som görs i det lilla kan få stora effekter.
- Är man tusen personer så har det betydelse om man stänger av datorn och släcker lampan när man går hem. Och varför ska kopieringsmaskinen stå på, säger Kenth Arvidsson och tillägger att det handlar mycket om att få folk att tänka energi.
Som exempel nämner han en av Arlandas fordonsverkstäder där det länge läckte luft ur ett tryckluftssystem.
- Man hade tänkt att läckan var så liten att det inte gjorde någonting. Men sedan tog en kille tag i saken och tätade alla läckor. Energianvändningen minskade med 60 procent på den apparaturen.

Men när de små sakerna är åtgärdade måste man tänka stort också. Akviferen i den intilliggande Brunkebergsåsen sägs vara världens största energilager och togs i bruk i slutet av sommaren. Den beräknas kunna stå för hela behovet av kyla i lokalerna och 30 procent av behovet av värme.
Samtidigt jobbas det med att få ner utsläppen från biltrafiken. Miljötaxi har fått en egen kö utanför flygplatsen och tanken är att det ska bli 100 procent miljötaxi om ett par år. Med en ny pendeltågslinje 2012 hoppas man förmå fler att ta tåget till flygplatsen.
En förklaring till att miljöarbetet fått fart är att man haft kniven på strupen i form av myndighetskrav. Det handlar bland annat om utsläppstaket som inte får överskridas från 2011.
- Det har nog spelat en ganska stor roll. Det har tvingat hela organisationen att fundera över vad vi kan göra för att få ner våra utsläpp. På det sättet har det varit positivt samtidigt som vi fortfarande är kritiska till utformningen, säger Fredrik Jaresved chef för hållbar utveckling och kvalitetssäkring.
Konsekvensen har blivit att Arlanda ligger långt framme även internationellt. I våras skrev New York Times att Arlanda förmodligen är den flygplats i världen som gjort mest för att få ner sina koldioxidutsläpp. Arlanda är också den enda flygplats som har ackrediterats till den högsta nivån i ett europeiskt program som graderar flygplatsers klimatpåverkan (Airport Carbon Accreditation).
- Vi har fått mycket uppmärksamhet för vårt miljöarbete och mest utomlands. Det beror nog på att de miljövillkor vi har i Sverige är ganska unika i världen. Många vill komma och se hur vi gör, säger Fredrik Jaresved.

Men oavsett hur mycket som görs på själva flygplatsen så kvarstår klimatpåverkan från själva flygresan. Något av ett drömscenario för branschen skulle vara om det gick att hitta ett mer miljövänligt sätt att flyga på också. Tekniken finns men ännu har ingen velat satsa på en anläggning där till exempel skogsavfall; kottar, grenar och rötter omvandlas till flygbränsle. Luftfartsverket var medfinansiär till en förstudie om biobaserat flygbränsle som Värmeforsk tog fram nyligen och hoppas nu att utvecklingen ska ta fart.
Fredrik Jaresved påpekar att miljöarbetet inte bara är något man gör för miljöns skull. Att spara energi till exempel är även ekonomiskt lönsamt och ses numera som en affärsmöjlighet på Arlanda.
För det sparandet fick energichefen utmärkelsen Stora Energipriset för en tid sedan.
- Det handlar mycket om att gneta i vardagen och det är inte alltid så flashigt. Men vi fick priset för att vi skapat en modell och hittat incitament för att åstadkomma en förändring, säger Kenth Arvidsson innan vi vandrar iväg till parkeringshuset i terminal fem.
Där finns helt nyinstallerad så kallad LED-belysning som kan regleras på ett annat sätt än den gamla och drar mindre energi. Ännu ett av de stora och små steg på vägen i strävan att vara den grönaste av flygplatser.

En grön miljöbov

På tre år har Luftfartsverket minskat koldioxidutsläppen från den egna verksamheten med en tredjedel. På samma tid har Arlanda minskat energiförbrukningen med en fjärdedel. Hårda myndighetskrav är en faktor bakom det intensiva miljöarbetet på flygplatsen.