Antalet ensamkommande flyktingbarn fortsätter att öka. I år beräknar Migrationsverket att 3 400 barn och ungdomar kommer ensamma till Sverige. Främst är det tonårspojkar som flyr och en viss ökning från Syrien har skett.
– Men vi ser också att nordafrikaner är en ny grupp. Det kan bero på den ekonomiska krisen i Europa som gör att även tidigare gatubarn söker sig hit upp, säger Paula Wallenius, enhetschef för Sigtunas mottagning av ensamkommande flyktingbarn.
Sedan ett par år finns nu nio ankomstkommuner i Sverige. Tanken att utöka antalet ankomstkommuner från fyra till nio var att minska trycket på Sigtuna, Solna, Mölndal och Malmö som sedan lång tid varit de kommuner där ensamkommande flyktingbarn kan söka asyl. Men de fem nya ankomstkommunerna kan säga nej till att ta emot flyktingar, de har inte heller fått samma ström av ungdomar till sina kommuner, utan smugglarna verkar fortsätta att använda sig av de vägar som man använt även tidigare, enligt Paula Wallenius.
Reglerna är sådana att barnen och ungdomarna ska slussas ut till sina framtida bostadskommuner, men om det inom en vecka inte finns någon plats så blir ankomstkommunen den kommun som får ansvaret för flyktingens framtid. Därför blir en stor del av de ensamkommande barnen kvar i Sigtuna med rätt att få exempelvis skolgång här.
Många av de barn och ungdomar som kommer ensamma klarar sig bra som vuxna och bidrar positivt till samhället, men då är det viktigt att de får en bra start i Sverige, enligt flera personer som engagerat sig i frågan.
– Ett bra mottagande, att man jobbar med språk, värdegrunder och människosyn samt förstås utbildning eller jobb som motverkar passivisering är sådant som är viktigt i början för att det ska gå bra, säger Kurda Wahab, verksamhetschef på Mjölnargatans asylboende i Valsta.
För att möta efterfrågan öppnar Sigtuna snart ytterligare två boenden för ensamkommande flyktingungdomar utöver de närmare tio boenden som redan finns här.
– Problemet är att vi aldrig vet hur många vi ska planera för. Vi är en ganska liten kommun som ska ta emot 20 procent av barnen. Vi har bra personal med hög kapacitet, samtidigt som vi har växtvärk och inte hinner i samma takt som vi tar emot, säger Fazile Giuney, samordnare för ungdomar med permanent uppehållstillstånd.
Erik Ullenhag verkade förstå att situationen för ankomstkommunerna är ansträngd.
– För att hjälpa till har vi en ny lag på gång om tvångsanvisningar till kommuner som inte tar sitt ansvar. Vi vill också för barnens skull exempelvis att handläggningstiderna kortas ner och att undervisningstiden ökas. Det sista är för att skolgången ska bli anpassad till de behov som finns, säger Erik Ullenhag.