Eritreansk kvinna släppt efter ett halvår
I somras berättade UNT om en 39-årig kvinna från Eritrea som väntade på tvångsavvisning inlåst på Migrationsverkets förvar. I helgen släpptes hon efter ett halvår bakom låsta dörrar.
- Hon är lättad och glad. Hon har haft det jättetufft. De värsta kriminella sitter inte ens inlåsta så länge, säger Tedros Amanuel som är distriktsläkare i Märsta och ordförande i Uppsaladelen av Eritreanska förningen för mänskliga rättigheter och demokrati.
Kvinnan, som fått avslag i alla instanser på sin asylansökan, blev placerad på Migrationsverkets förvar i Märsta i maj i år.
- De gjorde bedömningen att det fanns risk för att hon skulle gömma sig, fast hon aldrig försökt göra det. Varken hon eller jag har någon aning om varför hon släppts nu. Jag antar att polisen förstod att hon inte tänker gömma sig, säger Tedros Amanuel som engagerat sig i kvinnas fall.
Avvisningen står däremot fast - ett beslut Amnesty är kritiska till. Enligt dem riskerar kvinnan att fängslas och torteras enbart för att hon befunnit sig i ett annat land utan att ha kontakt med hemlandet under en period.
- Risken för att utsättas för tortyr finns. Vi och UNHCR (FN:s flyktingsekretariat, reds. anm) har precis samma inställning som tidigare i den här frågan, att Migrationsverket bör stoppa alla avvisningar till Eritrea, säger Madelaine Seidlitz som är flyktingkoordinator på Amnesty.
Den eritreanska kvinnan påstår sig vara medlem i oppositionsrörelsen ELF och hävdar att hon därmed riskerar att betraktas som kriminell i Eritrea. Migrationsverket och migrationsdomstolen skriver i sina beslut att de inte ifrågasätter hennes engagemang, men att det varit på en så låg nivå att det inte borde ha kommit till regimens kännedom.
- Jag förstår inte var de har fått det här med en låg nivå ifrån, det stämmer inte och det finns inga bevis. Det är helt enkelt så att Migrationsverket inte har tillräcklig kunskap för att göra korrekta bedömningar när det gäller Eritrea, säger Madelaine Seidlitz.
Enligt Marie Andersson på Migrationsverkets presstjänst finns en generell praxis om att inte avvisa asylsökande från Eritrea. Trots detta avvisas en del ändå. Fem eritreaner har tvångsavvisats i år, medan åtta har rest tillbaka självmant efter Migrationsverkets avslag.
- Även om vi har en generös praxis så gör verket alltid en individuell prövning. Visar det sig då att personerna inte gör sannolikt att de utsätts för de risker som vi pekat på i vår praxis, kan det bli avslag. Det är sällan så att 100 procent av alla som söker från ett land får uppehållstillstånd, säger Marie Andersson.
Det finns ingen deadline för hur länge en person får sitta i Migrationsverkets förvar, men beslutet ska omprövas löpande efter två månader. Om en person som fått avslag inte åker tillbaka självmant, överlämnas ärendet till polisen. Enligt Per Sörensen, avdelningschef för förvarsverksamheten, har 80-90 procent av dem som sitter på landets omkring 200 förvarsplatser placerats där av polisen. Att en person sitter inlåst i sex månader är ovanligt enligt Per Sörensen.
- Migrationsverket har som målsättning att ingen ska sitta längre än två månader, både av humanitära skäl och för att vi har ett begränsat antal platser. Jag har inga exakta siffror. Men av de 60 som sitter i förvaret i Märsta har högst 5-10 personer suttit där längre än två månader.
Så jobbar vi med nyheter