Oenighet runt miljövänliga jätteräkor
Seabar heter ett nystartat företag i Sigtuna som enligt dem själva importerar miljövänliga jätteräkor från Indien. Svenska naturskyddsföreningen hävdar att det inte går att odla jätteräkor miljövänligt. Inom Världsnaturfonden vill man i framtiden kunna miljöcertifiera jätteräkor.
- Det är ett stort intresse från konsumenterna i och med att det här med miljövänliga jätteräkor ligger rätt i tiden. Det går inte att få fram Kravmärkta jätteräkor, men vi har certifikat från Indien som intygar att platsen aldrig varit bevuxen med mangrove, säger Eva Wikland från Seabar.
Svenska naturskyddsföreningen känner inte till företaget Seabar eller räkodlingen. Men utifrån situationen vid andra räkodlingar, till i exempel Malaysia, avråder man ändå från att köpa jätteräkor.
- Vi tycker inte att det går att producera jätteräkor på ett miljövänligt och socialt hållbart sätt, säger Krister Holm från Svenska Naturskyddsföreningen.
Enligt föreningen innebär odling av jätteräkor stora miljöproblem även om mangroveträsk inte skövlas. De räkhonor som behövs i odlingen fångas vanligtvis i det vilda vilket leder till utfiskning av havet. En räkhona kan därför kosta upp till 10?000 dollar.
Eva Wikland på Seabar säger att företaget via telefon sökt ansvariga vid Svenska Naturskyddsföreningen för en dialog, utan att lyckas. Hon tycker att kritiken är missvisande.
- Det är tydligen lättare att dra alla odlingar över en kam, i stället för att medverka till bra alternativ. Vi har varit på plats och har dessutom daglig kontakt med odlingen. Om du eller någon annan vill ringa till odlingens ägare så har jag telefonnumret. Det går även bra att besöka platsen.
Var kommer odlingens honor ifrån?
- En hona lägger upp till 2 miljoner ägg, så det är ingen större åtgång på honorna som jag förstår viltfångas. Hade det inte varit för våra miljövärderingar hade vi aldrig gått in i import av jätteräkor. Dessutom har vi en dialog med Världsnaturfonden, säger Ewa Wikland.
Ottilia Thoreson från Världsnaturfonden, WWF, säger att arbete pågår med att certifiera tropiska jätteräkor.
-´Seabar ringde mig en gång i januari. Jag gav dem kontakter inom WWF i Indien och USA, men därefter har jag inte hört något från dem. Jag kan inte kontrollera vad de gör utan har hänvisat till kontakter som är insatta i certifieringsarbete inom WWFs nätverk, säger Ottilia Thoreson till Sigtunabygden.
Fakta: Mangrove skyddar mot erosion
Längs subtropiska kuster finns mangroveskogar i
tidvattenzonen. Trädens labyrinter av rötter, så kallade styltrötter, är en mycket viktig barnkammare för räkor, krabbor och annat marint liv.
I samband med tsunamin 2004 klarade sig kuster där mangroven inte huggits ned bättre, än sträckor där avverkning skett. Det visade sig att trädens rötter tog upp mycket av flodvågens energi. Dessutom skyddar mangroven mot erosion.
Källa: SNF
Längs subtropiska kuster finns mangroveskogar i
tidvattenzonen. Trädens labyrinter av rötter, så kallade styltrötter, är en mycket viktig barnkammare för räkor, krabbor och annat marint liv.
I samband med tsunamin 2004 klarade sig kuster där mangroven inte huggits ned bättre, än sträckor där avverkning skett. Det visade sig att trädens rötter tog upp mycket av flodvågens energi. Dessutom skyddar mangroven mot erosion.
Källa: SNF
Så jobbar vi med nyheter