Tyngre flygpassagerare säkerhetsrisk
De allt rundare skandinaverna kan vara en fara för flygsäkerheten, varnar SAS. Nu måste myndigheterna uppdatera viktberäkningarna på sina passagerare, kräver flygbolaget.
Det betyder att planen lyfter med en tyngre last än den datorsystemet anger. Och ett tyngre flygplan förbrukar mer bränsle, behöver längre start- och landningsbanor och balansen förändras.
SAS har kontrollvägt sina passagerare och kräver nu att myndigheterna ser till att de siffror som används i säkerhetsberäkningarna stämmer med verkligheten också hos andra flygbolag, skriver Jyllands-Posten.
"Det är inte flygsäkerhetsmässigt acceptabelt när det kan uppstå en skillnad på mer än ett ton på en flygning", skriver SAS till luftfartsmyndigheterna.
De europeiska säkerhetsmyndigheterna bestämde för snart tio år sedan vad en genomsnittspassagerare väger, inklusive handbagage och ytterkläder. För män gäller 88 kilo för kvinnor 70, visar tabellerna.
Siffrorna är förlegade, anser SAS som vill ha igenom en kontrollvägning av 20 000 passagerare nästa år och en revidering av standardvikten.
Att skandinaverna är större i storlek i dag jämfört med tio år sedan är inte bara en fråga om bränsle och balansen i planen. Större människor behöver också mer utrymme.
— Vi måste naturligtvis anpassa utformningen av planen, men utrymmet är också en prisfråga och vi har generellt större utrymme än lågprisbolagen, säger Bertil Ternert, informationsdirektör på SAS.
I USA har passagerarnas viktökning på senare år blivit ett stort problem för flygbolagen. Under 1990-talet ökade medelamerikanens vikt med 5 kilo, vilket resulterade i att flygbolagens bränslenota steg med 275 miljoner dollar eller 1,8 miljarder kronor. Det har också blivit vanligare att kraftigt överviktiga i USA tvingas betala för två flygstolar, vilket lett till hätska diskussioner om diskriminering.
— Det problemet har vi inte i Skandinavien, på den punkten finns fortfarande en klar skillnad mellan länderna. Däremot är det viktigt för oss att de generella vikterna anpassas så vi får så bra mätvärden som möjligt, säger Bertil Ternert.
TT
Så jobbar vi med nyheter