"En del åkte med för att få prova snabba tåg"

En tanke när Arlandabanan byggdes var att E4 behövde avlastas. Nu är det 20 år sedan det första expresståget rullade ut på rälsen.

Från början tyckte många att det var för dyrt att åka med  expresståget till Arlanda. I dag går sex fullsatta tåg varje timme i rusningstrafik.

Från början tyckte många att det var för dyrt att åka med expresståget till Arlanda. I dag går sex fullsatta tåg varje timme i rusningstrafik.

Foto: Pressbild/Patric Johansson

Stockholm-Arlanda2019-11-29 07:00

Det var Kungen och Drottningen som invigde Arlandabanan i november 1999.

– Därefter reste kungaparet med Arlanda Express till Arlanda på 18 minuter, en halvering i tid jämfört med övriga färdalternativ och en förutsättning för att kunna bygga den tredje banan på Arlanda, berättar Magnus Zetterberg, vd på Arlanda Express som ägs av A-train AB.

Tågbanan är det enda stora infrastrukturprojektet i Sverige på över hundra år som till största delen finansierats med privata medel. På grund av den dåvarande lågkonjunkturen var regeringen inte villig att bekosta hela bygget ur statsbudgeten. Därför bjöd staten in privata finansiärer att bygga banan och driva tågtrafik.

– Arlandabanan är än idag Sveriges enda renodlade OPS-lösning, där privata aktörer stått för hela risken med bygget mot att få driva verksamheten under ett visst antal år, säger Magnus Zetterberg.

I dag ägs A-train av Portare 1 AB som består av två australienska pensionsfonder och av SAFE, ett underdepartement till den kinesiska regeringen. När banan stod klar lämnades anläggningen över till staten. I gengäld leasar nu A-Train AB Arlandabanan med ensamrätt att köra Arlanda Express fram till år 2050.

Patrik Abbate var den som körde det allra första tåget i trafik på banan 1999.

– Jag minns att tåget avgick från Stockholm klockan 4.35 på morgonen, ändå var det ganska många som åkte de allra första turerna. Folk var nyfikna, bland annat för att de ville prova att åka med ett tåg som gick i 200 kilometer i timmen, säger Patrik Abbate.

Innan dess hade han fått en lokförarutbildning och under sommaren kört många provturer med tågen för att de skulle fungera med det automatiska säkerhetssystemet med mera längs banan.

– Hela anläggningen skulle fungera prickfritt innan trafiken släpptes på. Hissar, rulltrappor…allt testkördes under flera månader, säger Patrik Abbate som idag är transportledare på företaget.

Han kom till Arlanda Express från SJ i samband med att den allra första upphandlingen av pendeltågstrafiken skulle ske.

– Osäkerheten bland personalen var stor och då hittade min pappa en annons om att de sökte folk till Arlanda Express, säger Patrik Abbate som aldrig har ångrat att han bytte jobb.

Är det inte trångt på spåren för er då både ni, SJ och SL/UL numera ska samsas?

– Nej, det är inte så farligt, eftersom det är de tåg som är sena som får vänta på dem som är i tid, och våra tåg går nästan alltid i tid.

Men från början var inte allt en dans på rosor. När den första nyfikenheten hade lagt sig minskade passagerarantalet och de första åren var tågen långt ifrån fullsatta på grund av det högre biljettpriset. 

Men i dag används de gula direkttågen mellan Arlanda och Stockholm flitigt, speciellt under högtrafik då det går sex tåg per timme. Hittills har tågen transporterat 86 miljoner passagerare.

Varför tror du att det vände?

– Jag tror att det är en kombination av att det är trångt på vägarna samtidigt som folk är mer miljömedvetna. I dag är det också mer uppskattat när något är smidigt och bekvämt. De som tar tåget kommer ju från tåget med rulltrappan direkt upp i flygterminalen, säger Patrik Abbate.

Arlandabanan är än idag Sveriges enda renodlade OPS-lösning, där privata aktörer stått för hela risken med bygget mot att få driva verksamheten under ett visst antal år, säger Magnus Zetterberg.
Arlandabanan är än idag Sveriges enda renodlade OPS-lösning, där privata aktörer stått för hela risken med bygget mot att få driva verksamheten under ett visst antal år, säger Magnus Zetterberg.
Arlandabanan

8 660 meter tunnlar sprängdes utmed sträckan och tre stationer byggdes under Arlanda flygplats i samband med att banan byggdes.

Banverket byggde ut från två till fyra spår på sträckan närmast Stockholm, mellan Ulriksdal och Rosersberg. För sträckan mellan Rosersberg över Arlanda, och tillbaka till Odensala, utlystes en anbudstävling som vanns av ett konsortium bestående av NCC, Siab, Vattenfall, Mowlem och GEC Alsthom. Bygget startade 1995 och var klart i november 1999.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!