UNT möts av en vital dam i på 75, i röd skinnjacka, när vi ringer på i Gamla Uppsala. Lite av ett fenomen är hon, Birgitta Kulling. Efter ett långt liv på högsta växeln så inte tycks hon sakta ned så mycket och enbart njuta av ledighet och barnbarn som man ska som pensionär – även om hon gör det också i högsta grad. Nej, hon skriver böcker, och nu är det dags igen.
”Entreprenörskap – eller var det bara tur? 44 år som företagare” heter den senaste som släpps i dagarna. Tidigare har hon gjort ”En svunnen tid”, ”Får jag inte Carl Conrad gifter jag mig aldrig” och ”Mäklarstories”.
– Jag har alltid tyckt att det är roligt att skriva, från uppsatserna i skolan och framåt.
Det är väl som mäklare kanske i första hand som Uppsalaborna (och övriga i Uppland ) känner henne.
– Jag brukar säga att man är hälften hästskojare och hälften präst i det yrket, skrattar hon.
Hon förtydligar med att det vid fastighetsförsäljningar kan handla om skilsmässor, dödsbon och liknande, annars är ju jobbet att förmedla kontakt mellan köpare och säljare på bästa sätt. Hon startade sin bana som mäklare under en av svårare tiderna, den stora dippen i början på 90-talet.
– Det var svårt i början. Det första objektet var ett hus i Storvreta. Jag funderade på vad jag skulle hitta på men frågade sedan om det var okej om de intresserade köparna fick provbo en helg. Jag lade in en flaska champagne i kylskåpet, och, det gick vägen. Men det var inget jag fortsatte med.
Hennes bok ”Mäklarstories” har en hel del sådana historier från ett långt yrkesliv i branschen.
– Fast allt kan man ju inte berätta. ..
Det där med hälften präst är också relevant. Birgitta Kulling kan på sitt cv förutom mäklare, sjuksköterska, flygvärdinna, mannekäng, fotvårdsspecialist, restauratör, konsthantverksaffärsidkare och en del annat skriva samtalsterapeut. Som det tog hon ”examen” vid fyllda 65.
– Folk undrar ju ibland om man är riktigt klok.
Fast oklokhet är inget intryck som hon ger. Snarare ett av generositet, en anda av att dela med sig. Det gäller också hennes bok ”Entreprenörskap – eller var det bara tur? 44 år som företagare”. Här finns en del att hämta. Inte för att den är full av råd, utan snarare för att hon gjort så mycket i skilda områden.
– Jag lät Anders Wall läsa igenom den innan tryck, jag är ju lite orolig över att jag stuckit ut hakan.
Skulle hon säga ett råd till entreprenörer så är det ”att klyva snöbollen”.
– Det är lätt gjort att man bygger på och bygger på, snöbollen blir större och större och mer otymplig att rulla och man tappar fokus. Då är det bättre att klyva den i mindre delar. Ett litet välskött företag är bättre än ett stort bräckligt.