I den nya lönesatsningen vill politikerna i Uppsala att rektorn tydligt ska kunna beskriva sambandet mellan en lärares lön, prestation och komplexitetsgrad i undervisningen. Lärare som tar ”särskilt ansvar för komplicerade undervisningssituationer” ska premieras.
Läraren Elisa Eriksson och hennes kolleger på Ärentunaskolan i Storvreta ställer sig lite frågande till vad det kan innebära konkret.
– Svåra undervisningssituationer finns i de flesta klasser, säger de.
Enligt kommunalrådet Caroline Hoffstedt (S), med ansvar för skolfrågor, är tanken att premiera lärare som exempelvis har svårare undervisningssituation än andra, på alla skolor.
– Men vi har en segregerad skola i Uppsala. I vissa områden är det tufft och förutsättningarna för att klara en bra undervisning sämre, det gäller både i staden och på landsbygden. Vi måste kunna behålla och rekrytera nya duktiga lärare dit, säger hon.
De fyra Allianspartierna vill att lärare som aktivt söker sig till tjänster i socialt utsatta områden ska premieras lönemässigt. Så långt vill inte Caroline Hoffstedt gå.
– Vår grundtanke är att alla lärare som gör ett bra jobb utifrån lönekriterierna ska få en positiv löneutveckling. Men vi anser att vi med de här kriterierna också kan jobba mot det målet, säger hon.
Förstelärare kan också räknas till de som har ett mer komplext arbete genom att de utvecklar nya arbetsmetoder.
– Bedömningen av arbetets komplexitet ska vägas samman med hur läraren lyckas med elevernas lärande och utvecklar sin undervisning. Då kan vi fånga upp de som gör ett bra jobb i skolan och ge dem högre lön för det, säger Caroline Hoffstedt.