Fågelinfluensan: Smitta kan ha skett mellan människor
Några av de drygt 100 fall av fågelinfluensa som hittills drabbat människor skulle kunna förklaras av att viruset smittat från människa till människa.
I studien har forskarna gått igenom de fall av fågelinfluensa som inträffat i familjer där fler än en familjemedlem insjuknat. Fram till i början av juli i år hade sammanlagt ett 40-tal sådana fall i 15 olika familjer, de flesta i Vietnam, rapporterats.
Ingen gemensam källa
Den tid det tar från ett smittillfälle till det att en person utvecklar sjukdomssymtom, inkubationstiden, är för influensavirus bara några dagar. Men i tre av de 15 familjerna dröjde det mer än en vecka från det att en familjemedlem insjuknat till det att nästa familjemedlem gjorde det.
—Det talar för att de inte fått infektionen samtidigt från en gemensam smittkälla, som infekterade hönsfåglar. I stället kan infektionen ha överförts från en person till en annan, säger till UNT den amerikanska epidemiologen dr Sonja Olsen,
som haft huvudansvaret för studien.
I ett av de tre fallen insjuknade utöver familjemedlemmar också två sjuksköterskor som deltagit i vården av den först sjuka familjemedlemmen.
Mer information krävs
Samtidigt påpekar Sonja Olsen att det krävs mer information för att närmare kunna uttala sig om det är troligt att fågelinfluensaviruset H5N1 i dessa fall smittat från människa till människa.
Även om så skulle vara fallet står det klart att fågelinfluensaviruset ändå inte blivit så smittsamt att det kunnat spridas till mer en än handfull personer i och kring samma familj.
I den nya studien konstaterar forskarna också att dödligheten bland människor som insjuknat i fågelinfluensa sjunkit kraftigt sedan december förra året.
Av dem som insjuknade dessförinnan dog nästan tre fjärdedelar. Av dem som insjuknat sedan december 2004 har drygt en tredjedel dött.
Enligt forskarna kan en förklaring till nedgången i dödligheten vara att uppmärksamheten kring fågelinfluensa lett till att fler "lindriga" fall av sjukdomen nu diagnosticeras.
Bättre anpassning
—Men den kan också vara en återspegling av att viruset bättre anpassat sig till människan, säger Sonja Olsen.
Hon understryker betydelsen av att snabbt och noggrant — bland annat genom att undersöka om det skett någon förändring i fågelinfluensavirusets arvsmassa — direkt undersöka alla nya fall av fågelinfluensa som inträffar i familjer där fler än en familjemedlem drabbas.
Ännu finns inga tecken på att fågelinfluensaviruset förändrats så mycket att det skulle kunna ge upphov till ens ett lokalt sjukdomsutbrott bland människor, än mindre en världsomspännande pandemi. Skulle viruset förändras så mycket är Sonja Olsen ändå optimistisk om att detta ska kunna upptäckas i ett så tidigt skede att effektiva motåtgärder kan sättas in.
—Nyligen gjorda studier talar för att det är möjligt att förhindra en pandemi genom snabb upptäckt av ett förändrat virus kombinerat med karantän och förebyggande användning av antivirala medel, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter