Under 2020 skedde 366 skjutningar i Sverige, det vill sÀga i snitt en skottlossning per dag. I mÄnga bostadsomrÄden Àr kriminella gÀng en stÀndig plÄga, dÀrför kan det förvÄna mÄnga att det bland kriminologer pÄgÄr helt andra diskussioner.
Enligt flera forskningsrapporter Àr kriminaliteten pÄ nedgÄng i en rad lÀnder. Det har gett upphov till begreppet "crime drop", som kallats det mest betydelsefulla fenomenet inom kriminologin i modern tid.
Hur gÄr det hÀr ihop med alla skjutningar och rubriker om allt grövre brottslighet bland unga?
â Den minskning av kriminalitet som skett i Sverige och en rad andra vĂ€stlĂ€nder omfattar en tidsperiod pĂ„ flera decennier, sĂ€ger Fredrik Sivertsson, forskare pĂ„ kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet.
â DĂ€remot har det i Sverige skett en ökning av skjutningar kopplad till grov gĂ€ngkriminalitet, men dĂ€r handlar det om förĂ€ndringar som skett bara de senaste tio Ă„ren.
Fredrik Sivertsson sÀger att den nedgÄng i brottsligheten som forskarna talar om gÀller kriminaliteten i stort men han betonar samtidigt att det finns omfattande skillnader mellan olika kategorier av brott och mellan olika grupper i samhÀllet.
Tidigare i Är kom en stor undersökning som belyser frÄgan om fallande brottslighet internationellt. Under en rad Är har personer i 40 lÀnder i Europa tillfrÄgats om de drabbats av stöld, vÄld eller rÄn de senaste tolv mÄnaderna. Totalt handlar det om uppgifter frÄn 447 000 individer.
Under perioden 2006â2019 minskade andelen som drabbats av stöldbrott frĂ„n 13 till 9 procent medan andelen som utsatts för rĂ„n eller vĂ„ld sjönk frĂ„n 4 till 3 procent. Det framgĂ„r av rapporten som redovisats i tidskriften Journal of Quantitative Criminology.
Vad beror den hÀr utvecklingen pÄ? Experterna Àr oense men bland de förklaringar som lyfts fram finns bland annat Äldrande befolkning, att fÀrre lever i fattigdom, minskad alkoholkonsumtion samt bÀttre lÄs och larm.
En annan undersökning, som bygger pÄ data frÄn tvÄ miljoner individer i Sverige, har kartlagt hur brottsligheten bland unga vuxna förÀndrats de senaste 40 Ären. Slutsatsen Àr att kriminaliteten gÄtt ner kraftigt vad gÀller hur stor andel i de olika Ärskullarna som lagförts, det vill sÀga blivit dömda för brott.
Bland de mÀn som fötts 1960 hade en av tre blivit lagförd nÀr personerna uppnÄtt 25 Är. Men 30 Är senare hade det skett en stor förÀndring. Bland de mÀn som fötts 1990 hade bara en av fem lagförts vid 25 Ärs Älder.
För exempelvis 18â20-Ă„riga mĂ€n, som Ă€r de allra mest brottsaktiva Ă„rskullarna, Ă€r skillnaden 45 procent fĂ€rre lagförda sedan 1980-talet. Studien har gjorts av bland andra Fredrik Sivertsson.
Hur stor del av de yngre som Àgnar sig Ät brott har avgörande betydelse för framtidens kriminalitet. Om en person avhÄller sig frÄn brott under hela uppvÀxten ökar sannolikheten att hen blir laglydig Àven lÀngre fram. Orsaken Àr att fÄ startar en kriminell karriÀr i medelÄldern.
En fÀrsk studie frÄn Malmö universitet om ungdomsbrott bygger pÄ enkÀter bland elever i Ärskurs nio runt om i Sverige. Under nÀrmare tvÄ decennier har niondeklassare, totalt 49 000 elever, besvarat frÄgor om de under det senaste Äret gjort sig skyldiga till allt frÄn klotter till skjutningar. Rapporten visar att elevernas brottsdeltagande i stort sett halverades mellan 1999 och 2017, enligt vad de sjÀlva uppgett.
En kommande rapport frÄn Fredrik Sivertsson visar att en minskande andel unga mÀn döms för vÄldsbrott. Han har undersökt hur mÄnga som lagförts för vÄldsbrott innan de fyllt 20 Är. Bland mÀn födda 1985 rörde det sig om fem procent. Bland dem som var födda 1997 hade det skett en nedgÄng, dÀr var det drygt 3 procent som lagförts för vÄldsbrott.
Samtidigt finns en mycket liten grupp som stÄr för en fortsatt hög andel av brottsligheten. Av de mÀn som föddes i mitten av 1980-talet svarade den mest belastade procentandelen för omkring 50 procent av alla vÄldsbrott nÀr dessa personer var mellan 15 och 20 Är gamla. Siffran hade inte gÄtt ner för dem som var födda i slutet av 1990-talet; Àven bland dem var det en procent som lÄg bakom 50 procent av vÄldsbrotten nÀr de var mellan 15 och 20 Är.
â Det hĂ€r tyder pĂ„ att brottsligheten polariserats. Det vill sĂ€ga att det Ă€r en minskande andel inom den breda massan ungdomar som lagförs för brott. Det rör sig om en mycket liten grupp som tidigt dras in i brottslighet och det Ă€r dem som debatten kring gĂ€ngkriminalitet och skjutvapenvĂ„ld handlar om, sĂ€ger Fredrik Sivertsson.