Fortsatt sänkt dödlighet vid hjärtinfarkt
Dödligheten vid akut hjärtinfarkt i Sverige fortsätter att sjunka. Förra året överlevde 93 procent av infarktpatienterna som fick sjukhusvård den första månaden efter infarkten. Men fortfarande finns förmodligen utrymme för förbättringar.
Räddar ytterligare ett liv per 20
Statistiken sträcker sig fram till år 2003 då nära 13 000 patienter yngre än 80 år med akut hjärtinfarkt fick vård på något av 73 svenska sjukhus.
— De goda resultaten talat för att aktiva behandlingsinsatser, såväl akut som i uppföljningsskedet, påtagligt förbättrat överlevnaden i alla åldersgrupper, säger professor Lars Wallentin, chef för Uppsala kliniska forskningscentrum.
Allra mest har överlevnadschanserna ökat för infarktpatienter som är äldre än 60 år. För dem har dödligheten sedan mitten av 1990-talet sänkts med hela fem procentenheter.
— En imponerande förbättring som innebär att vi i dag räddar ytterligare ett liv per 20 behandlade patienter i de åldersgrupper där hjärtinfarkt är vanligast, säger Lars Wallentin.
Ballongvidgning
Sedan mitten av 1990-talet har en rad behandlingar blivit allt vanligare i infarktvården.
Dit hör att ge olika läkemedel som hämmar uppkomsten av blodproppar, som sänker blodtrycket, som vidgar blodkärlen och som sänker blodfetterna. Vid alla svenska sjukhus får de allra flesta infarktpatienterna i dag till exempel behandling med acetylsalicylsyra för att motverka uppkomsten av blodproppar.
En del behandlingar är dock betydligt vanligare vid vissa sjukhus än vid andra. Dit hör till exempel behandling med kolesterolsänkande statiner, kärlvidgande ACE-hämmare och akuta kranskärlsingrepp vid en stor hjärtinfarkt. En del sjukhus gjorde ingasådana kranskärlsingrepp alls förra året. Vid andra däremot, som till exempel Akademiska sjukhuset i Uppsala, genomfördes akut så kallad ballongvidgning av kranskärlen på mer än hälften av infarktpatienterna.
— Sådana skillnader i behandlingsinsatser mellan olika sjukhus talar för att det fortfarande finns ett rejält utrymme för att förbättra infarktbehandlingen, särskilt bland äldre. Vår rapport pekar särskilt på att betydligt fler äldre borde få behandling med både läkemedel och kranskärlsingrepp, säger Lars Wallentin.
Lägst vid Enköpings lasarett
För andra året i rad redovisas statistiken från Riks-HIA öppet sjukhus för sjukhus. Det gäller även uppgifter om dödligheten.
Den var förra året allra lägst vid Enköpings lasarett. Av infarktpatienterna som behandlades vid Enköpings lasarett dog bara två procent under den första månaden efter infarkten. För Akademiska sjukhuset och Sala lasarett var motsvarande siffra fyra procent och för Norrtälje sjukhus sex procent — alla under riksgenomsnittets sju procent dödlighet under månaden efter infarkten.
— Man bör dock inte dra långtgående slutsatser av sådana direkta jämförelser mellan olika sjukhus när det gäller dödligheten, säger Lars Wallentin.
Att vissa sjukhus tar emot en större andel svårare sjuka infarktpatienter än vad andra gör, men också rena slumpen, kan enligt honom ligga bakom de redovisade skillnaderna i dödlighet.
— Därför är att bättre kvalitetsmått på infarktvården i vilken utsträckning olika sjukhus använder behandlingar som i stora kontrollerade patientstudier visats akut rädda liv och långsiktigt förbättra prognosen efter hjärtinfarkten, säger han.
Så jobbar vi med nyheter