Fosterdiagnostik kan ge fel underlag för abort
Ungefär var 50:e abort till följd av fosterdiagnostik med ultraljud görs utifrån felaktig information till den gravida kvinnan. I verkligheten hade fostret en betydligt mindre skada än vad som framkom vid ultraljudsdiagnosen.
— Våra resultat stämmer till eftertanke. Vi bör se över våra rutiner för fosterdiagnostik för att ytterligare förbättra säkerheten i det underlag som presenteras för den gravida kvinnan, säger professor Ove Axelsson vid kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Den nya studien bygger på uppgifter om 324 fall där den gravida kvinnan valt att göra abort efter att ha fått besked om att det väntade barnet hade svåra missbildningar. Diagnosen ställdes i samband med den rutinmässiga undersökningeen med ultraljud, som nära nog alla gravida kvinnor genomgår i den 17:e eller 18:e graviditetsveckan.
Kunde ha åtgärdats
När det aborterade fostret efteråt obducerades, visade det sig i en del fall att diagnosen som låg till grund för abortbeslutet varit felaktig. Visserligen hade alla fostren någon form av missbildning, men i flera fall inte alls så svår att den skulle lett till döden eller till svåra fysiska och mentala handikapp.
— I några fall hade missbildningarna kunnat åtgärdas, till exempel med ett ortopediskt ingrepp för att åtgärda en felställning eller genom en bukoperation, säger Ove Axelsson.
Allvarligt fel
Även när obduktionen visade att fostret verkligen haft omfattande, svåra missbildningar stämde ändå inte alltid den tidigare ultraljudsdiagnosen. I vart tionde fall hade fostret helt andra missbildningar än vad som framkommit genom ultraljudsdiagnosen. Dessa missbildningar var dock minst lika allvarliga som dem som felaktigt angivits vid ultraljudsdiagnosen.
— Därför kan man ändå säga att abortbeslutet i dessa fall tagits på korrekt grund. Men sådan feldiagnostik är ändå allvarlig. Det gäller i synnerhet om den får ligga till grund för rådgivning inför kommande graviditeter eftersom risken för en upprepning kan skilja sig kraftigt mellan olika typer av missbildningssyndrom, säger Ove Axelsson.
Enkla lösningar
I den nya studien har forskarna inte haft tillgång till de ursprungliga ultraljudsbilderna. De kan därför inte svara på frågan om de felaktiga diagnoserna berodde på oskicklighet eller på att bilderna var ovanligt svåra att tolka. Ove Axelsson tror dock att felfrekvensen kan sänkas avsevärt med ganska enkla medel.
— En åtgärd kan vara att två oberoende bedömare i stället för bara en granskar ultraljudsbilderna. En annan är att komplettera ultraljudet med en annan teknisk metod, till exempel magnetkamera, säger han.
Jobbig väntetid
Enligt Ove Axelsson händer det att beskeden från fosterdiagnostiken hastas fram för att bli klar inom de 18 graviditetsveckor som krävs för att kvinnan helt på egen hand ska kunna ta ett abortbeslut. Efter 18 veckor krävs specialtillstånd från Socialstyrelsen.
— Enligt min mening är det dock viktigt att inte forcera fram ett utlåtande. Visserligen kan väntetiden vara oerhört jobbigt för paret, men i efterhand måste det kännas bättre även för dem att beslutet tagits på ett riktigt underlag, säger han.
Så jobbar vi med nyheter