Då: Sverige tog 14 procent av EU:s asylsökande – nu: en procent

På tio år har Sveriges migrationspolitik gått från generös till hård. Bara en av hundra som begär asyl i EU söker sig numera till Sverige. Signaler från politikerna kan vara en förklaring, enligt Röda Korset.

2015 ansökte 162 000 personer om asyl i Sverige. Bilden visar 
flyktingar vid Hyllie station nära Malmö i november 2015.

2015 ansökte 162 000 personer om asyl i Sverige. Bilden visar flyktingar vid Hyllie station nära Malmö i november 2015.

Foto: Johan Nilsson / TT

Sverige2024-09-12 16:00

Nyheten i korthet

  • Sveriges migrationspolitik har blivit striktare de senaste tio åren, vilket resulterat i en minskning av antalet asylsökande. Bara en av hundra asylsökande i EU söker sig numera till Sverige, en minskning med 92 procent jämfört med toppåret 2015.
  • Trots strängare regler, menar Röda Korset att rykten och politiska signaler om kommande skärpningar i asylfrågor kan ha påverkat minskningen. Dessutom har Sverige gränskontroller som skickar tillbaka asylsökande till det första EU-land de kommer till.
  • Regeringen rapporterar att Sverige har nettoutvandring för första gången på 50 år, med fler personer som utvandrar än invandrar. Det gäller personer bland annat från Irak, Syrien och Somalia. Migrationsverket menar att ökad utvandring också hänger samman med skärpta regler.

I fjol ansökte 12 500 personer om asyl i Sverige. Det är en minskning med 92 procent jämfört med toppåret 2015. Trenden fortsätter neråt från redan låga siffror. Till och med juli i år hade antalet asylsökande gått ner med ytterligare en fjärdedel jämfört med motsvarande period förra året.

Av de som sökte asyl i något EU-land 2014 tog Sverige emot 14 procent. Den siffran är nu nere i en procent.

Vad beror det på att så få asylsökande kommer till Sverige? Enligt Karin Ödquist Drackner, rådgivare i migrationsfrågor på Röda Korset, är förklaringen inte hårdare regler.

– Det har blivit något svårare för till exempel anhöriga till flyktingar att få komma till Sverige. Men merparten av regeringens förslag till lagskärpningar har ännu inte slagit igenom, uppger Karin Ödquist Drackner.

undefined
Att antalet asylsökande till Sverige minskat beror inte främst på hårdare regler. Det uppger Karin Ödquist Drackner på Röda Korset.

Enligt henne kan istället rykten och politiska signaler om kommande skärpningar i asylfrågor ha bidragit till att färre tar sig hit.

I samband med flyktingvågen 2015 införde Sverige gränskontroller vilka finns kvar än idag. En effekt är att fler asylsökande som tidigare befunnit sig i ett annat Schengen-land skickas tillbaka dit, eftersom människor enligt Dublinförordningen ska begära asyl i det första EU-land de kommer till.

undefined
2015 ansökte 162 000 personer om asyl i Sverige. Bilden visar asylsökande vid Hyllie station nära Malmö i november 2015.

I framtiden lär det bli det svårare för människor på flykt att ta sig till Sverige. Orsaken är att EU om två år ska skapa mottagningscentraler vid sin yttre gräns. Där ska det göras snabba prövningar av vilka som kan ha rätt till asyl medan övriga får vända tillbaka.

Karin Ödquist Drackner framhåller att minskningen av asylsökande till Sverige inte beror på att färre behöver skydd.

undefined
Flyktingar i kö utanför Migrationsverket i Sundbyberg 2022.

– 120 miljoner människor i världen är på flykt, vilket är fler än någonsin. Det är paradoxalt att Sverige tar mindre ansvar när fler är i behov av hjälp, säger hon.

Långt ifrån alla som söker asyl får stanna, under 2023 blev det avslag i 74 procent av fallen. Anhöringinvandring svarar för ett stort antal som beviljas uppehållstillstånd, i fjol var det 25 100 personer.

undefined
Flyktingar vid den italienska ön Lampedusa 2023. Om två år ska EU skapa mottagningscenter för snabbehandling av asylsökande.

Regeringen hävdar att Sverige har nettoutvandring för första gången på 50 år. Men enligt SCB bygger siffran på att människor som sedan tidigare utvandrat först nu har rensats ur folkbokföringen.  

Migrationsverket uppger att ökad utvandring även hänger samman med skärpta regler. Bland annat har det blivit svårare att få söka asyl på nytt för den som tidigare nekats asyl.

Invandring

Syrien, Irak och Afghanistan är de vanligaste hemländerna bland asylsökande i Sverige sedan 2020.  

Vad gäller människor födda utomlands utvandrade 19 000 personer från Sverige under 2003. Tjugo år senare, 2023, hade siffran ökat till 49  700 utvandrade. En viktig förklaring är att det fanns fler invandrade personer i riket under 2023. 

År 2023 invandrade 94 514 personer till Sverige. I siffran ingår bland annat asylsökande och anhöriga till dem, återvändande Sverigefödda samt arbets- och studierelaterad invandring.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!