Resistenta bakterier kvar flera år efter antibiotikakur
En enda antibiotikakur kan framkalla resistens hos helt andra bakterier än dem som behandlingen riktades mot. Flera år efter behandlingen kan vanliga tarm- och hudbakterier fortfarande vara motståndskraftiga mot det antibiotikum som användes.
— Att antibiotika så lätt kan framkalla långvarig resistens pekar ytterligare på behovet av att vara återhållsam med användningen av antibiotika för att motverka spridningen av resistenta bakteriestammar i samhället, säger hon.
Påverkar oskyldiga bakterier
En antibiotikakur slår inte bara mot de sjukdomsframkallande bakterier som den är avsedd att utrota. Den påverkar också massor av vanligtvis helt oskyldiga bakterier som alla människor har i sin så kallade normalflora. Dit hör till exempel enterokockbakterier i tarmen och en sorts stafylokockbakterier i huden.
I sitt avhandlingsarbete undersökte Maria Sjölund normalfloran hos patienter som genomgick en sju dagar lång kur med antibiotikumet klaritromycin för att slå ut den så kallade magsårsbakterien Helicobacter pylori.
Massförökning
Behandlingen lyckades såtillvida att patienterna blev kvitt magsårsbakterierna. Samtidigt ledde kuren till att enterokock- och stafylokockbakterier med motståndskraft mot klaritromycin kunde uppstå och få chans att massföröka sig.
— Tvärtemot vad man tidigare trott visade de motståndskraftiga tarm- och hudbakterierna god livskraft. Fortfarande tre år efter behandlingskuren kunde resistenta bakterier påvisas hos flera av patienterna, säger Maria Sjölund.
Både enterokocker och hudstafylokocker kan i undantagsfall, till exempel hos personer med nedsatt immunförsvar, orsaka blodförgiftning och även andra mycket allvarliga symptom. Men detta är enligt Maria Sjölund inte den stora faran med att enterokocker och hudstafylokocker utvecklar långvarig resistens mot antibiotika.
— Det verkligt allvarliga är i stället att sådana bakterier i normalfloran utgör en slags reservoar för arvsanlag som framkallar resistens och som de kan överföra till sjukdomsframkallande bakterier. Då kommer klaritromycin och närbesläktade antibiotika inte längre att bita på dem, säger Maria Sjölund.
Mer svårbehandlat
Mycket talar för att detta inte bara är en teoretisk risk utan händer i verkligheten. Streptokockbakterier, som orsakar bland annat halsfluss, bär allt oftare på resistensgenen för klaritromycin.
— Näst efter penicillin är klaritomycin och andra så kallade makrolidläkemedel den typ av antibiotika som rekommenderas mot streptokockinfektioner. Därför finns stor risk att streptokockinfektioner hos patienter som inte tål penicillin kommer att bli allt mer svårbehandlade i framtiden, säger Maria Sjölund.
Så jobbar vi med nyheter